Sovit klart

Sovit bra och fick napp om kaffekompisar men jag nöjer mig nyvaken med mig själv och mitt kaffe här i lyan.
Jag samlar spridda tankar och försöker sortera de in i sina fack. Just nu snurrar mycket som får mig att må dåligt och det stör mig att det kommer åt mig. Jag förtjänar inte det. Jag beter mig inte illa utan har fortfarande mitt hjärta på rätt ställe och fyller min plats på jorden som en hyfsad människa. De som försöker ta mitt välbefinnande,lyckas tyvärr då och då men i sorteringen nu så tröstar jag mig bara med att det är ok-jag har känslor. Jag är ingen maskin även om det kan tyckas så ibland och jag får helt enkelt ta skiten,ta in den,sortera den,och sen tömma den sortens skräp från mitt inre. Ingen går skonad genom livet. Det är upp och det är ner,men jag skulle önska att jag fick vara mer ifred från andras elände,de behöver inte ge mig den. Problem kommer ändå,det kan ingen värja sig mot.
Kroppsligt mår jag bättre! Jag har sovit bort lite av stelheten och det blir nog en lagom cykeltur senare,bara för att liksom mjuka upp ytterligare. I morgon ska jag ju ta mig igenom andra lektionen i löparskolan och ser faktiskt fram emot den. Det är en stor utmaning jag tagit mig an och jag kan säga att jag hellre,mycket hellre,ser några rejäla vikter på en skivstång,att ta mig an. Det känns dock inte så kvinnligt med de där tyngderna,men va fan. Jag vill ju vara stark i kroppen,då får jag också lyfta tungt. Det är ju ändå min kropp och jag bestämmer över den,och jag tycker ändå att den är helt ok till sina 42 år. Den kommer bli hälsosammare,målet är ännu inte nått,men det kommer så småningom att nås.
Kaffet är nu slut,och jag ska ta en dusch och sen ge mig ut. Solen skiner och det är något av de bästa vitaminerna för mig. Inte tänka tankar med tårar utan tänka tankar med ro och frid. Jag kan båda,det är bara inte riktigt färdigsorterat än. In med gott-ut med ont! Det blir dagens ord att hålla i färskt minne..