Stillat sig

Det har stillat sig inuti. Som vanligt fick jag ta itu med det svåra själv,på mitt eget sätt. Jag grät och torkade tårarna när jag skulle hjälpa de små med något eller vara intill dem,så de inte skulle undra.. Värken i hjärtat har också lagt sig och jag tänker på att döden ibland är en befrielse och inte något farligt.
 När jag blir riktigt riktigt ledsen och när jag gråter och det känns som om tårarna inte ska sluta rinna så känner jag en längtan efter en stor varm famn att krypa in i. En famn som ska vara trygg och som ska kännas som om den skyddar mig mot allt ont i hela världen och att inget nånsin ska kunna komma åt mig. Famnen som man ska ha när man är liten och växer upp. Famnen att få vara liten i oavsett hur vuxen man än har blivit. Den famnen hoppas jag att jag gett mina barn och fortfarande ger. Jag vill ge de trygghet och jag vill att de ska veta var den famnen finns. Alltid. Sorg är tungt att bära men något man lär sig ta hand om. Man får bearbeta på sitt eget sätt och vem säger vilket sätt som är det rätta?
Har en natt kvar att jobba nu. Bytte bort torsdagsnatten mot onsdagsnatten nästa vecka och det känns finemang. Många lediga dygn framöver men ska lägga krutet på firman då. Ingen risk man är arbetslös precis. Men ledig tid kommer det bli ändå. Och nästa helg hoppas jag Vårvinterfesten 2013,blir av. Vi behöver ca 10 personer till på gästlistan. Måste ha ett minimumantal annars gapar lokalen för tomt och det är lika bra att ställa in. Men de två föregående festerna har vi varit 100 st på så nog finns det festsugna även till detta 70-tals tema? Jo då,det håller jag tummarna för. Nu gröt,proteinshake och ladda inför friskvårdstimme. Hårt arbete ligger framför mig men jag är taggad att göra mitt bästa.
Kram