måndag 27 maj 2013

"Det är inte hur du har det,utan hur du tar det". Ett uttryck jag hörde för ett bra tag sen och visst stämmer det. Man kan inte heller ändra på en annan människa utan göra valet om ens egen energi ska läggas på ilska eller frustration eller vad det nu kan vara,över andras handlingar. Jag har nog genom åren låtit mycket av min energi gå till spillo genom att vara ledsen eller arg på sådant jag råkat ut för eller faktiskt utsatts för. Det är också ett sätt för mig att ta mig igenom ledsamheter,att möta det med den känslan som det ger mig och sen ta mig igenom det och ut på andra sidan. Att bli arg eller ledsen är nog hälsosamt då och då under vettiga former såklart och att man kan ta sig förbi det. Fastna eller bli bitter är något jag fick sagt mig att jag skulle akta mig för och jag tänker på det ofta. Min fostermamma sa till mig redan när jag var liten, 
- Bli inte bitter,Janina. 
Hon hade rätt i mycket den kvinnan och jag har genom alla år haft henne som en mentor i huvudet,och tagit hjälp av ord som hon gett mig. Det har funnits många fina vuxna förebilder i mitt liv som kunnat guida mig,utan att de själva vet om det. Lärare bla,eftersom skolan i mångt och mycket blev mitt hem. Här sågs jag,annars såg jag till att synas,och jag var en hyfsat duktig elev. Läxläsning fanns det inte mycket utrymme till men jag höll mig alert på skoltid och klarade mig genom grundskolan med bra betyg. Lärare satt på dåtidens kvartsamtal i åk 8, och berättade att jag var en duktig och skötsam tjej. På stolen avsedd för förälder satt en lullig, alkoholpåverkad förälder. Föräldern tog åt sig av den goda kritiken,trots att det fanns ett obefintligt intresse för både elev och skola. Då bestämde jag att om jag får barn nån gång,ska deras skolarbete vara deras. Jag ska stötta de om de behövs men går det bra för de,är det ju deras egen förtjänst. Går det dåligt får man försöka stötta så gott man nånsin kan men skoluppgifterna görs av eleven,punkt slut! 
Min cred genom åren av lärare,och andra vettiga vuxna har lett mig på livets väg och lagt grunderna för mina värderingar. Tacksam att det var det som tog överhand och jag tycker att mitt hjärta håller gott mått nu. 

Idag tänker jag mest på mina vänner som semestrar i soligt Grekland men en blev tyvärr sjuk under flygresan ner. Hoppas hon blir utskriven idag redan och kan få sin välbehövliga semester med sina grabbar! Och de andra som stöttat henne kommer också få sin semester. Heder åt de med medmänsklighet och hjärtat bankande för andra och inte bara för eget egos skull.
Stor kram till er!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar