Jag klarade det!

Jag klarade mig igenom Tjejmilen idag. Från start till mål. På en tid jag är otroligt stolt över! Jag minns inte om jag bloggat om min önsketid jag satt som mål från allra första början men läromästaren,min hjälp i träningen,Ola,han vet. En människa som ska lära sig träna,lära sig springa och som aldrig ens tänkt tanken att springa mer än i regn från en port till en annan för att söka skydd,ja hon satte målet till 75 minuter på 1 mil. 1 timme och 15 minuter.

Jag insåg för ett par månader sen att det skulle bli problem med usla ben som inte alls velat samarbeta och jag bestämde mig för att genomföra milen. Jag skulle ta mig från start till mål och som jag beskrev i förra inlägget,ställa in har aldrig funnits i min tanke. 

Nu har jag fixat det på tiden 1.23.00 och jag är så stolt över mig själv och jag är så glad! Jag har fixat målet med årets träning dock inte till önsketiden men 8 minuter ifrån med de sista veckornas förutsättningar är så himla bra. Det var min tävling med och mot mig själv

och jag känner mig som en vinnare nu. Känslan att jag satte den är som en jävla hållkäften grej,i positiv bemärkelse. Jag bestämde mig och jag klarade det! 

Ikväll blir det vin,middag och nattklubb med tjejerna. Här ska firas! 

Puss o kram till allt stöd om igen. Det är guld värt! ❤