Allt ok

Jag gick inte ner mig fullständigt i onsdags men man kan ju tro det eftersom jag inte skrivit en rad sen dess.
Vi hämtade Marcus i torsdags eftermiddag och allt har gått bra. Stor omställning i livet och vardagen så klart,men vi hoppas och tror på att vi alla kan hitta en roll i detta. För det påverkar även oss andra i familjen. Det har inte varit mycket helg godis om jag säger så :). Men det är bra,för jag har ju med ett mål att nå.
Hugo köpte en liten sten till honom med "Världens bästa pappa" på och han fick blommor. Alternativt födelsedagsfirande,för i år hoppade vi över kalasandet.
Jag och Ellie besökte vår föräldragrupp för första gången i fredags. Mycket trevligt! Och det var ett gäng föräldrar som bjöd på sig själva,och jag tror det blir träffar som kommer att innehålla mycket intressanta diskussioner,och goda skratt.
Skrattat har jag dock inte gjort de senaste två nätterna. Ellie har hållt liv och med det menar jag stönat,stånkat och grymtat. Inte varit ledsen men dock inte varit speciellt nöjd heller. Jag har fått mata mycket och har en fundering kring att jag faktiskt fick den månadsvis återkommande hormonhändelsen,redan i fredags. Vad finns det för rättvisa i det? Jag helammar och är gammal i kroppen,men DET ska behöva komma igång tidigt som f-n. Ja,jag har samma humör och känsla nu som innan graviditeten när det gäller detta,punkt slut. Kan det vara så att hormonerna påverkar mjölken? Blir den tunnare? Borde ju veta,detta är ju fyran jag håller i min famn,men nej. Har ingen aning. I vilket fall fick Ellie ansiktet fullt av hormonplitor också i samma veva så nåt har väl hänt. Apropå vakna nätter har även Hugo kommit in i en svacka. Han vaknar mellan midnatt och kl 1,och vill inte sova mer. Sen sover han till 5.30,sen är det dags att stiga upp. Man kan hålla sig för skratt,tro mig. Men just nu är det ganska mysigt. Vi söndags myser med barnprogram,laptop och kaffe till mamsen.Ellie har matats,igen,och Hugo har fått sin välling. Snart dags för frukost och sen får vi se vad dagen bjuder.