Återblick

Igår kväll satt vi alltså sju stycken förväntansfulla seansdeltagare och det jag nu ska återberätta gör jag dels med hjälp av mitt minne men också med hjälp av anteckningar som P gjorde under "min tid" där.

Kvinnan som var vår länk igår började såhär:
-Det är en man här till dig. Han har bott lite utanför,lite på landet. Möjligtvis en gård,kanske haft själv eller vuxit upp på en eller intill. Kanske jobbat på en gård.Jag vill ha det till att det är pappas sida. Det är en stark man,vältränad,han har slitit hårt och jobbat sig till sin styrka. Han är absolut ingen kroppsbyggare,bodybuilder utan en fysisk person med muskler formade av jobbet.
Han dog lite hastigt. Han är nöjd med det,hade aldrig velat bli liggandes i sjukdom. Han levde i nuet. Hade inga bekymmer eller bekymrade sig,allt ordnar sig enligt honom. Han hade inga höga krav på saker,han tyckte han hade det bra och frågade inte efter semestrar eller annat.Nöjd med det mesta. Men god mat skulle man ha. Potatis,fläsk och sås. Rejäl husmanskost.
Jag ser två barn..
Han säger att du kan vara lite flummig,virrig? Är du det? Han säger att det är en bra egenskap att leva i nuet och din virrighet visar att du är här och nu.. Han tycker ni är lika där.
Han säger att du behöver inte träna! Du ska i så fall bara träna för att må bra. Du är så fin som du är! Han säger att må bra är det allra viktigaste!
Bor du i hus? Har ni gjort någon renovering på utsidan nyligen? Han har varit där och hjälpt dig och du har känt det eller hur? Han hjälper dig se sånt som behövs tas itu med. Han har försökt göra sig hörd och han är där för att beskydda dig! Han står bakom dig. Du plockar upp hans känslor och information och du plockar upp hans fysiska kropp.

Vid det här laget grät jag som ett litet barn. Jag har min Oscar som vittne sen gårdagens eftermiddag och en jobbarkompis Jeanna som ytterligare vittne på vad jag var med om igår em innan den här seansen. Jag kände mig smått nervös,såklart,inför kvällen och trodde jag blev lite halvtokig vid 14 tiden där igår. Jag fick som en kramp i axlarna,ner i armarna och en tyngdkänsla på ryggen som om jag hade en ryggsäck full av bly. Kan bara beskriva det så och det var så obehagligt att knappt orka lyfta armarna när jag hängde tvätten. Jag sa då till Oscar att antingen slår det över nu eller är väl detta något inför kvällen. Jag sa det med ett leende för nånstans tvivlar jag ju på den här hokuspokusen jag är med om. Jag valde att skicka ett sms till J,som absolut förstår sånt här,och jag ville bara få det sagt till någon. En halvtimme efter sms:et ska jag hämta barnen på förskolan och min sk förlamning var som bortblåst..?
Oscar frågar mig sen innan jag ska åka om jag önskar någon särskild från andra sidan som ska visa sig och jag sa nej. Men OM jag skulle kunna få välja är det ju min käre snälle farfar jag skulle velat få något tecken ifrån.

Hon fortsatte:
-Han var pysslig med hus,hem och trädgård. Han undrar om vi bytt rör?
Han säger också att blir du hialös-kolla vad som är relevant att göra.Njut av det som är gjort och han tycker att du jobbar för mycket..Gör en lista men håll inte på hela tiden. Behöver du hjälp kan du komma till honom. Ställ frågan och backa sedan för svaret kan dröja,det kan komma hursomhelst och närsomhelst. Lyssna på hans råd!
Var medveten om att du är beskyddad men backa honom om han är för nära.

Här berättade jag om min eftermiddag och hon nickade bara och sa att han försökte bara förbereda dig för kvällen. Och han backade när du skrev ner din känsla.
-Det är bra för dig att skriva.

Hon avslutade med att säga,
-Skit i allt nytt med GI och ät smör! Där tanken är där är man och vill man att kroppen ska samarbeta så behöver man gilla den. Fokusera på det som är bra!


Jag är nöjd med min kväll och jag kan inte annat än tolka det som att min lille farfar lämnade sitt budskap till mig och jag är tacksam för det. Och renoveringen på utsidan var kanske min plantering i stensättningen jag fixade förra veckan utanför ytterdörren? ;)

<3