Hemma

En veckas solsemester i Hurghada,Egypten är till ända. Vi (jag)fick det vi(jag) ville ha,nämligen sol,värme,bad och följaktligen solbränna. Det höjer
sinnesstämningen och jag mår sannerligen bättre när jag känner mig lite fräsch i facet.
Har suttit och pratat lite med äldste sonen nu när vi kommit hem och jag sa att jag ville ju verkligen komma iväg och komma ifrån och vädret och klimatet gav allt man kan önska men ändå.. Ändå så får jag ett vemod inom mig när jag är så långt hemifrån och tanken slår mig hur liten man är på denna jorden. Jag har aldrig sökt äventyrliga kickar utan varit nöjd med att ha fötterna på jorden. Hur svårt är inte den ekvationen? Man letar och vill iväg,ifrån. Och när man väl är där funderar man på om det verkligen var detta man sökte? Nåväl. Jag är absolut nöjd med resan,även om jag då och då längtade hem till att vara i närheten av mina äldsta barn.. Kanske är det så att hur gamla de än blir,vill hönsmamman ha de någorlunda inom synhåll? Inte vet jag men i alla fall så är jag glad att jag är hemma igen efter ett alldeles lagom äventyr..