söndag 31 oktober 2010

Bilder från dopet







Lycka

Idag är det dagen efter,men inte bakis dagen efter,nej,dagen efter dopet av Ellie. Vi är så nöjda och glada för allt gick som önskat och planerat. Alla bjudna gäster kom,sånär som på Néas pojkvän och kusinens sambo. Den ene var tvungen att jobba och den andre vara hemma med minsta dottern som var sjuk. Det blev en känslosam och fin stund i kyrkan,och Ellie märkte nog inte ens av det. Hon sov sig igenom ceremonin. Jag hade bett underbara sångfågeln Lina att sjunga,och jag valde 2 så fina melodier med passande texter. Jag ska försöka lägga ut filmsnuttar här men jag är ju inget teknikproffs så vi får se hur det går. Och jag har Linas medgivande. Efter dopet åkte vi hem till oss där jag dukat för 40 personer och vi njöt av smörgåstårta och sen en fantastisk doptårta som jag ska få bild på. Glömde ju fota den själv så klart,men lägger ut en bild sen. Ni kommer inte tro era ögon vilket mästerverk! Tackar alla som delade dagen med oss. Tack för alla fina presenter och all uppmärksamhet. Kramar!

torsdag 28 oktober 2010

Lilla sessan

Läkarbesöket idag gick bra. Vi har ju inga bekymmer med Ellie,förutom att hon verkar vara lite trång i näsan. Men dr tyckte allt verkade ok,och då är vi med nöjda. Hon vägde 5800gr idag och var 58 cm lång. Strålande! Amningen funkar alldeles utmärkt både för henne och mig,så inget att klaga på där.
Nu är kl ca 19.15 och Marcus har nattat Hugo och Ellie ligger bredvid mig i soffan. Hon somnar för natten mellan kl 22-23,sen mat vid 02,nästa gång vid 05,och då kommer oftast Hugo efter sin sömn. Inte många timmar som båda barnen sover samtidigt,eftersom Ellie har sin längsta vakentid när Hugo lägger sig på kvällen. Men vi ska inte klaga för det funkar bra och vi sover mellan varven.
De stora tonåringarna är hos sin pappa. Oscar har praovecka och tillbringar den hos Plåtslagarelind,och Linnéa kämpar på med sitt pluggande och sitt och hennes kompis UF-företag. De gör smycken och säljer och de är verkligen kanonsnygga! Kolla in de här: blackpearlsuf.blogspot.com
Nej nu blir det bebiskel..

September - Teddybjörnen Fredriksson (Så Mycket Bättre)



Fått gjort det jag skulle,i hyfsad lugn och ro. Nu ska snart Ellie äta,då blir det lugn i soffhörnet med den här..

Spelet inombords

Jag håller på att få spelet inombords. Just nu samarbetar inte kropp och själ,och inte hjärta och hjärna. Splittrad till max. Men det är hormonellt också denna veckan,men kan ändå inte sortera bort känslan trots min medvetenhet. PRE är bokstäverna för mitt hormonella tillstånd. Det kommer lätta på söndag. Lite sent med tanke på att vi har dop på lördag och då vill jag ju gärna vara i fas,för allas skull. Nu läser även några av gästerna min blogg,men ni ska inte vara rädda för mig,ni har råkat på mig genom åren i alla livsfaserna så det kommer gå bra. Hoppas jag. Jag känner mig stressad trots att jag inte behöver men det inre är i uppror av någon okänd anledning. Eller är det bara så att smått och gott snurrar i skallen och så blir det stort kaos. Kaos som igår gav mig ont i magen. Riktigt jobbigt. Magkatarr av gammal känd sort,så jag visste direkt vad som var på g när det började bränna i buken. Att vara mammaledig betyder ganska mycket tider att passa. Och Man måste ta hänsyn till mat och sovtider och lämning och hämning mm. Idag har jag ett läkarbesök med Ellie tex. I morgon mitt eget sk 2 månader samtal. I tisdags föräldragruppen,igår möte med prästen. Inte alls betungande saker men tydligen klarar inte min hormonstinna kärringkropp detta utan att ge mig ont i magen nu. Jag får kurera mig efter morgonkaffet som är rena giftet för mina symtom men som jag måste ha för att överhuvudtaget komma igång. Mental träning nu säger mig att detta blir en bra dag,jag kommer uträtta det jag ska,utan att jaga upp mig. Kläder till barnen,sidenband till dopklänningen och en matta i Kristianstad. Avmaskninsmedel till kattungar och kattmamma. Jo,det ordnar sig. Sen belöning i kväll,hallon och grädde,och vågen några hekto ner i morgon. Kanon!
Elektrikern fixar klart utebelysningen idag,och igår var snälle Fredrik här och fixade våra ventilationsrör som skulle få varsitt lock,och Securitas var här för att serva larmet som ballade ur för några veckor sen.
Ska äta lite frukost nu,sen igång med göromålen.. Höres..

tisdag 26 oktober 2010

Lite eller mycket

Jag har sen ett bra tag tillbaka en liten ångest känsla över en relation som är lagd på is. Vissa dagar har jag mycket ångest. Hur kontakten rann ut i sanden vet jag inte. Men den lades ner för alldeles för länge sen,och jag saknar den. Tiden har gått så långt nu,så jag känner det näst intill omöjligt att ta mig över tröskeln och ta ett nytt första steg. Men jag vill. Har funderat hur jag ska göra.. Ska jag kanske börja med att skicka ett vykort? De finns ju faktiskt fortfarande och kan skickas med gammal hederlig post. Eller ska jag bara ta telefonen och ringa upp? Eller ta bilen och köra dit? Personerna,för de är ett par stycken börjar bli smått till åren och jag är rädd för dagen när jag kanske bara läser eller hör att någon av de är borta. Jag skulle verkligen ångra mig om jag inte tagit kontakten. Jag har så mycket att vara tacksam över,tack vare de. Jag som är så "gåpåig" i vanliga fall,vet faktiskt inte varför jag inte bara tar tag i mig själv och gör nåt.
Känslan kommer över mig oftare och oftare nu och det suger i magen när jag tänker på det. Usch. Jag måste bara bestämma mig. Bestämma mig för en dag,och ett sätt att ta kontakten på. Sen bara köra på. Och vara beredd på olika bemötande det kan resultera i. Men innerst inne är jag inte så rädd för det,för jag tror det kommer gå bra,trots allt. Så varför denna tvekan? Jag vet inte! Och det stör mig lite att jag inte kan förstå min egen känsla. Finns ingen röd tråd,bara kluvenhet..
På lördag ska vi ha dop och sen har jag inget speciellt "måste" nästa vecka. Kanske jag ska ta mig samman och göra nåt åt min inre känsla och räta ut frågetecknet huruvida de mår nuförtiden? Jag bearbetar mig själv lite till så ser vi vart det leder. Viljan finns men kanske inte modet. Får se hur det blir,men bättre sent än aldrig.

måndag 25 oktober 2010

Morgonmys,som vanligt

Åter igen ligger Hugo och Ellie sida vid sida i soffan,på tidiga morgonkvisten. Hugo slötittar på barnprogrammet,och jag får mitt kaffe i soffan bredvid. Varje dag säger han till sin lillasyster,-Åh jag älskar dig Ellie! och ger henne en öm kram eller klapp på kinden. Nyss vände han sig mot henne och sa,-Åh vad fin du är!
Älskade GullHugo! Att du var en go kille med hjärtat på rätta stället,det visste jag redan men att du skulle bli så innerligt glad för din lillasyster,det kunde jag inte tro. Vänta bara tills hon drar dig i håret eller river dig när du vill kramas. Då är nog första smekmånaden över.:)
Ha en bra dag i höstrusket,kramis

söndag 24 oktober 2010

---

Ser början av Skarpt läge nu.. Ryser i hela kroppen och svär och upprepar- Jag hatar den karljäveln! Marcus försöker lugna mig och säger,-Lugna dig,du vet ju hur det går,vi har ju sett den.
Så många kvinnor och barn som har ett rent helvete.. Mina tankar går till Er just nu..

Di Leva sjunger Lasse Berghagen

Åh Vad bra detta är!!

lördag 23 oktober 2010

Mamma Sally


Finaste snällaste Sally..

Hej världen




På måndag blir vi 3 veckor gamla. Vi,det är vi kattflickor,döttrar till Sally men pappa är tyvärr okänd. Men fin måste även han vara,precis som vår mamma, eftersom vi blivit 2 stycken gullungar. Enligt Hugo. Kattungar vill han inte säga,nej,gullungar det är det vi är!
Matte kommer lägga ut bilder var vecka nu,för hon kommer nog att försöka hitta något bra hem till oss när vi blir gamla nog att flytta. Hon säger nog,för hon är inte riktigt säker verkar det som. :)Men om Du som ser oss vill veta mer,så hör av dig till matte.
Vi ses!

fredag 22 oktober 2010

Framåt

Det går framåt på alla plan. Källarplan och övervåning är städat inför dopet,men mellanplanet får ju vänta. Det är ju här vi är mest och inte minst djuren,så här städas det mer eller mindre varje dag. En sista städrunda får det ju bli precis intill dopdagen. Det var ju tänkt att vi skulle vara i församlingshemmet efter dopet,i det mindre sk annexet. Den stora "salen" var redan uppbokad,men eftersom vi inte bjudit så många till Ellies dop,så skulle det ju gå bra. Men det gör det inte,vi får inte plats där. Vi blir ändå ca 40 personer med barnen och i den lokalen var det maxgräns på 30 pers. Då blir det till att fixa långbord här hemma. Och några får sitta i soffgruppen nere,och några i vardagsrummet där uppe. Där uppe brukar de äldre av barnen få husera. Det är de som lättast springer i trappor och som inte bryr sig så mycket var de sitter,bara de får att äta och dricka.:)Så det kommer att fixa sig.
Det går även framåt med min kamp mot en starkare friskare (lättare) kropp. Äntligen måste jag säga. Vill ju ha resultat på vågen! Vid efterkontrollen på mvc var jag ju nere på inskrivningsvikt vilket ju var bra men det är ju de gamla pålagda kilona som ska bort under det kommande året. Har nu blivit av med ytterligare 2 kg och det gör mig glad och sporrad att kämpa vidare. Trägen vinner och jag som är en envis kärring i mångt och mycket får inte svika mig själv i det här nu. Heja mig,kom igen,ge dig inte!
Idag är det fredag och var tar dagarna vägen?? Försöker njuta av dagarna men de skenar bort ibland utan att man tagit de tillvara. Mänskligt och inget jag ska gräma mig över. Men ibland får man smått ångest över saker som bara passerar utan att man reflekterar över de men kanske är det då man har det bra och helt ok i tillvaron? Det är ju utmärkt i så fall. Då behöver ju inte ångesten krypa fram heller utan hålla sig undan tills det mer är krig i zonen. DÅ kan den ju visa sig när det liksom är mer befogat.
Det är 3 års kontroll för Hugo i eftermiddag och det ska bli spännande. Spännande att se vad mätstickan visar för det är en lång kille vi har. Men han har en storasyster som var väldigt lång under sin uppväxt och när hon var 6 år så sa bvc läkaren(!)-Hoppas du inte växer i den här takten så länge till! Psykologilektionen hade han nog inte deltagit i,eftersom han uttalade sig så men han tryckte ju på min ON knapp och jag gav svar på tal direkt. Så klart. Tar alltid strid för mina barn när de blir konstigt behandlade på ett eller annat sätt. Jag svarade -Det hoppas jag verkligen hon gör för hon ska bli modell och då ska hon vara lång,de andra generna har hon. Det var ju ingen sanning i det sista och absolut ingen ödmjukhet i det jag sa,men han blev tyst och tittade på mig och tänkte till. Det var syftet,så jag var nöjd. Jag jämför själv mina egna barn i längd och vikt och jämför gärna med andra,för det är unikt hur olika vi är och hur vi utvecklas. Men att påpeka för ett barn hela tiden,hur lång det är,eller hur stor eller liten det är,det är inget bra tycker jag. Barnet får en känsla av att det är något "fel" och jag tror att det gör barnet illa. Bättre att vända det hela till det positiva och fylla på självkänslan i stället. Det ska jag göra i em när Hugo är klar.
Ha en bra dag alla. Blir spännande att se i kväll hur många som gjort mig sällskap i min tanke i mitt liv. Ni är alla fortsatt VÄLKOMNA!

tisdag 19 oktober 2010

Nu tar det tag i en

Idag greppar hösten tag i mig. Det blåser,regnar och är bara grått. Klockan är inte mer än 9 och ändå är jag trött. Seg och trött. Hade solen stuckit fram hade det känts lättare för jag påverkas av det här,så det blir ännu svårare komma igång,när man helst av allt bara vill sova. Men idag ska jag sy gardiner till Hugos rum och jag ska fixa med tvätten. Måste måste. Ska hålla mig hemma idag,trots att det är trevligt att gå till församlingshemmet på tisdagar. Behöver en dag i hemmet med bara Ellie att ta hänsyn till. Och dagarna brukar hon samarbeta med mig och äta och sova. Men kvällarna och nätterna så knorrar hon och snörvlar. Så jag hoppas kunna bocka av på min "måstelista" i kväll,och känna mig nöjd med dagen.
Annars har de senaste dagarna kretsat kring mat och motion tycker jag. Vi kämpar,var och en med sitt,Marcus och jag,och åtminstone en av oss tappar kilo. Det är ju förståeligt,men det är ingen avundsvärd sits han har,men han kämpar på bra. Han kan ju om ett tag äta lite mer "som han vill" och slippa denna begränsade purékost. Jag kan ju äta mycket gott och nyttigt som jag gillar men vill ju ändå helst äta ett choklad om dagen,minst. Varför är det så j-a svårt? Hugo plockade fram foto häromdagen och när jag såg mig själv,innan jag blev gravid med Hugo förstod jag att det är ett hårt år jag har framför mig,men det SKA gå. Hade man bara haft tålamodet att se att allt tar tid så hade det förenklat. Men man vill ju se ett omedelbart resultat. Det finns inte,det vet jag med, men det är min tanke om mitt liv som säger så. Nog om detta. Nej,jag ska skriva och motivera mig med flera och längre promenader! Jag har kommit igång med det ganska bra men det kan bli bättre. Idag när det är rusk vill jag absolut inte,men det är ju då man ska tvinga sig. Kanske tvingar jag mig när jag tvingat mig igenom tvätten. Ett liv under tukt och lydnad verkar vara dagens motto. Ingen glädje alls,då.. Jo för fan,jag ska äta mina goda hallon i kväll! Det blir moroten att jobba mot. Lucky me! Nu kör jag igång..

Lite nytt

Idag ska jag uppdatera lite när jag och Ellie är själva. Fattar inte var dagarna tar vägen..?
På återseende..

torsdag 14 oktober 2010

Fina fossingar

Nu är jag precis hemkommen från svägerskan som haft en liten spa kväll. Vi satt i fotbad och fick prova produkter från Mary Kay,som hon säljer. Det var riktigt härligt. Men mina fötter är så hemska så man måste själv fixa till dem innan man kan gå iväg för fotvård. Har ju riktigt torr hud,sen barndomens eksem,och fötterna är inget undantag. Tvi! I kväll skötte ju var och en om sina egna fötter,tack och lov,så man slapp skämmas. Men nu är de riktigt fina. Lena,mjuka och doftar gott. Inte fel alls.

Igår var Ellie och jag på vår träff med föräldragruppen. Där trivs vi. Det är en så härlig grupp med föräldrar i olika åldrar och med olika bakgrunder med olika antal barn. Igår blev det många goda skratt men vi pratar också om riktigt tunga ämnen. Intressant och givande att utbyta dessa tankar. Längtar redan till nästa gång.

Planeringen av Ellies dop är igång nu,och det är ju lite att dona med. Inbjudningarna är klara,sen ska det planeras för hur man vill ha det i kyrkan och sen bjudningen efteråt. Vi har minskat ner detta dopet i jämförelse med Hugos,och inte bjudit alls så många. Men det kommer bli så bra ändå. Det känns fint att ännu ett barn ska döpas i min dopklänning som jag döptes i. Kanske blir det mina barnbarn som kommer att döpas i den någon gång..? Vem vet..

tisdag 12 oktober 2010

En missad händelse

Undanhöll en händelse i morse när jag skrev om dagens göromål. Hade ett ganska viktigt möte också. På mödravården. Tror jag förträngde det,men kl 14 var jag iaf på plats. Det var besiktning efter förlossningen och jag kunde gå därifrån ua. Känns bra ju. Hade varit trist om de hade börjat anmärka haha. Kan inte låta bli att skratta,men det är ett försvar att skratta åt sånt man egentligen tycker riktigt illa om. Men nu är det gjort och nu finns det inte mer att säga om det.

När Marcus kom hem i kväll,tog jag hunden med mig och gick en snabb promenad. Så skönt att sätta musik i öronen och bara vara med sig själv en liten stund. Det ger nya krafter att få frisk luft. Nu är bägge barnen nattade och vi hänger i soffan,och det är lite halvdåliga program på tv som vi slötittar på. Jag sitter som ni förstår med datorn i knät,och kollar igenom viktigt och sånt som är fullkomligt oviktigt,och skriver några rader då och då.
I morgon ska Ellie och jag träffa föräldragruppen igen. Ser fram emot det för där var riktigt trevliga människor och det var en härlig stämning. Nya bekantskaper är kul när man känner att det liksom klickar.

Ha det gott tills nästa gång,kramar

En sak i taget kanske..

Dricka kaffet,duscha,klä barnen,frukost,dagis,frissan,församlingshemmet,promenad,skriva dopinbjudningar,dagis,tvätten..
Dagens innehåll,grovt gallrat och med mycket smått och gott däremellan :)

måndag 11 oktober 2010

Klappat och klart

Nej,klappat och klart är det inte. Men det är en god bit på väg. Satte igång med värsta städröjet i lördags,och allt gick bra. Tills Oscar skulle sätta ihop Ellies hylla. När vi öppnade paketet var det så klart FEL hylla. Fan och helvete! Vi hade tagit fel hylla och kunde inte skylla på någon annan än oss själva. Vilket anfall jag fick. Kan le lite åt det nu men då rök det i huvudet på mig. Så typiskt när man har hela dagen planerad vad som ska göras och man har fått upp ångan och så blir det bara en tvärnit. Hugos rum blev iaf klart sånär och det blev jättebra. Det är det största rummet och där är gott om plats för lek. Han sa flera gånger när vi ställde i ordning,-Åh vad fint det blir! Kul att den lille killen själv kände så. Han var med hela dagen och donade så han vet var alla sakerna finns. När han skulle lägga sig på kvällen gjorde han som han brukade. Han sa godnatt och sov sen gott. Nog trodde jag att han skulle få svårt att somna i nytt rum,men icke. Skönt. Det är en kille som är trygg med sig själv.
Igår blev det då en ny tripp till Ikea. Vi åkte minsann själva,Marcus och jag och de små liven var hos farmor. Ammade precis innan vi åkte och lämnade sen en flaska med mat till henne,för en måltid. Det gick super. Vi kom hem när hon precis ätit en knapp dl från flaskan sen fyllde vi på med färskvara eftersom jag blivit Dolly,på vägen hem. Aj..
Idag ska hon vägas sen ska jag och revisorn ses en stund på firman. Hoppas vi är färdiga på ett par timmar sen ska det bli promenix med Ellie och Boss och gärna en middagslur efter det Steg ur sängvärmen 4.30 idag,så en timme med bebis på magen i soffan blir en välbeövlig paus sen.

Tack o hej :)

lördag 9 oktober 2010

Skapa ordning i kaos

Det ska försöka fixas idag. Här har bytts rum,och diverse renoveringar har kommit med i den vevan. Det betyder att en hel del ska bort från huset. Allt från möbler som inte längre är önskvärda till minsta slipdamm. Det är ett mega projekt och det betyder att jag måste försöka hålla ett visst lugn för min egen skull och för mina närmaste och då inte minst Ellie,och för hennes välbefinnande. Märkte i veckan att jag nog i det omedvetna stressade för mycket och resultatet blev en orolig lillgumma. Men hon har ju även fått familjens förkylning så nästäppan stör henne mycket. Magknipet har hon fått droppar för och det har blivit bättre,men kanske är det bättre för att jag slutat äta ägg? Har ätit mycket ägg nu när jag dragit ner på kolhydrater,men ska testa igen om ett par dagar för att se hur det går.
Men tillbaka till städ kaoset. Oscar har flyttat ner i källaren,Hugo ska in i Oscars rum och Ellie ska in i Hugos rum. Det går väl fint men gallring i garderoder och lådor,och dilemmat,slänga eller spara är så tråkigt. Men så kul när det är gjort. Fina högar i nystädade skåp och lådor. Härligt. Vi var på Ikea igår och köpte en hylla och en byrå,så det har Oscar lovat hjälpa till med och sätta ihop. Han är vår lille eller rättare sagt, store hjälpreda i sånt praktiskt,det är kanon!
Kommer säkert bli lite smått och gott som behövs och då tänkte jag ta lillan i bilen och ta en liten egen tripp till varuhuset igen. Lite gardintyg och annat kul. Bara min egen stund att strosa där. Snart dags för frukost och sen är det dags att dra igång med projektet. Ska bli kul att se resultatet.

Ha en bra helg och njut av höstsolen. Ska bli kanonväder lördag som söndag.
Kramis

torsdag 7 oktober 2010

Hej där!

Hejsan!

Ja,vem jag är,det vet Du nog på ett ungefär vid det här laget. Du läser ju min blogg och där reflekterar jag ju över sånt som rör och berör mig. Men jag är ju så nyfiken på Dig också! Ibland ger Du Dig tillkänna med en kommentar,och det tycker jag är så kul. Det uppskattar jag. Du behöver så klart inte kommentera,det är inget krav för att få läsa här,absolut inte. Vem som helst är välkommen till min lilla sida.
Jag tror att jag har läsare som finns i min närhet,eller rättare sagt,jag vet att det är så,och även nån släkting finns bland läsarna. Men där finns kanske någon för mig helt okänd besökare och det är ju spännande. Är det du,kanske? Undrar hur du hittat hit i så fall. Kanske har vi någon gemensam bekant?
Det spelar ingen roll,för Du är hjärtligt välkommen!

Kram Janina

Sorgligt

3 små kattungar,var endast 2 små kattungar i livet idag på morgonen.
Undrar hur Sally fixar det..? Jag är ingen van kattuppfödare precis,men de låter nog naturen ha sin gång utan större problem. Får se under dagen hur hon beter sig.
Känns sorgligt i mitt hjärta..

onsdag 6 oktober 2010

Verkliga fynd!



Oktoberkampanj!
NU sänker vi priset ytterligare på de fina klockorna från b.la
Dilligaf och Jet Set och Axcent.
Prisexempel:
Axcent klockor i fina presentboxar,nu 100 kr. Ord pris 599 kr.
Barnklockor Hello Kitty,nu 150 kr. Ord pris 399 kr.

Välkomna in och kika!
Det uppdukade bordet med klockor finns i Ett Strå Vassares lokaler,
på Industrivägen 11, Sbg.

tisdag 5 oktober 2010

Full fart

Idag snurrar en tanke runt i min hjärna.. Hur kommer det sig att man blir mer effektiv desto mer bollar man har i luften? När tiden är så knapp men man ändå hinner med sånt som man måste. När man liksom har kniven på strupen..
Jag funkar så iaf. När det är fulltecknade dagar,så kan jag pressa mig och verkligen hinna med,och ta tag i sånt som jag borde göra när jag i stället har lite mer "lediga" dagar. Om man nu har det.. Jo,det har man. Varför är det så? Om jag hade fördelat lite mer jämnt över dagarna och veckorna,för den delen så kanske mitt liv sett annorlunda ut. Till det positiva då. För min egen skull och för min egna tid,som jag vill ha,bara till mig själv. Men nånstans tror jag det har med ens personlighet att göra. Allt kan vi inte förändra oss till för jag tror att vi har en viss förprogrammering i oss från början. Kanske inte bra att rota och dra upp rötter som sitter djupt. Kanske är det så vi får lära oss leva. Med våra fel och brister. Det som är rätt för mig är förmodligen fel för dig. Och tvärtom.
I vissa led måste vi lära oss att stå. Och i vissa led får vi göra vår röst hörd och i vissa,inte. Inte alltid man kommer ihåg i vilket led man står i för tillfället. Jag tror oftast att jag är i ledet där jag kan göra min röst hörd,och i efterhand märker jag att jag stod i det tysta.
Det är en svår balans att gå vägen genom livet,och ibland hamnar vi i diket. Ibland har vi flyt på den breda ljusa vägen,och kan öka takten,men ibland blir vägen för krokig och mörk och smal.. Det är den verkliga uppgiften i livet. Att gå den vägen varsamt fram,och tänka på varje steg,så man inte kommer vilse. Mycket att fundera på men inte mindre intressant för det.

I kväll ska jag förnya gymkortet,och sen är det dags att köra stenhårt ett år. Nja,kanske inte stenhårt. Men kanske hårt? Eller iaf mjukt? Jag ska träna på gym,det är det jag vet. Och kortet ger mig tillträde ett år. Lycka till,till mig själv!

måndag 4 oktober 2010

Kattungar

Vår lilla Sally har fått 3 st kattungar idag! Det blev en spännande förmiddag men jag blev så stressad och uppjagad och det har följt med mig hela dagen. Har ju anat att hon skulle ha ungar men när hon idag på morgonen tydligt visade vad som var på gång,rusade adrenalinet i mig. Jag bar ner henne till en korg i källaren som jag gjort i ordning till henne,om ifall att. Och sen skötte hon det hela så fint. Men 2an fick jag hjälpa lite på traven. Jag gnuggade den försiktigt med en handduk för Sally var fullt koncentrerad på att få ut 3an som kom snabbt efter. Allt verkar bra nu i kväll,och det är en stolt kattmamma vi har. Gulliga Sally. Hoppas någon av ungarna blir långhårig som hon. De är iaf gråa och spräckliga som sin mamma.
Jag har också varit ett par timmar på firman idag,och i kväll har det varit föräldramöte på dagis. Det vanliga plocket har jag också gjort och strukit lite tvätt,och kört ett par maskiner och hängt upp. Ammat och bytt blöjor. Hämtat Hugo från dagis och sen lite kaffe och sallad däremellan. Fullt upp,men nu är det soffläge..
Höres..

söndag 3 oktober 2010

Allt ok

Jag gick inte ner mig fullständigt i onsdags men man kan ju tro det eftersom jag inte skrivit en rad sen dess.
Vi hämtade Marcus i torsdags eftermiddag och allt har gått bra. Stor omställning i livet och vardagen så klart,men vi hoppas och tror på att vi alla kan hitta en roll i detta. För det påverkar även oss andra i familjen. Det har inte varit mycket helg godis om jag säger så :). Men det är bra,för jag har ju med ett mål att nå.
Hugo köpte en liten sten till honom med "Världens bästa pappa" på och han fick blommor. Alternativt födelsedagsfirande,för i år hoppade vi över kalasandet.
Jag och Ellie besökte vår föräldragrupp för första gången i fredags. Mycket trevligt! Och det var ett gäng föräldrar som bjöd på sig själva,och jag tror det blir träffar som kommer att innehålla mycket intressanta diskussioner,och goda skratt.
Skrattat har jag dock inte gjort de senaste två nätterna. Ellie har hållt liv och med det menar jag stönat,stånkat och grymtat. Inte varit ledsen men dock inte varit speciellt nöjd heller. Jag har fått mata mycket och har en fundering kring att jag faktiskt fick den månadsvis återkommande hormonhändelsen,redan i fredags. Vad finns det för rättvisa i det? Jag helammar och är gammal i kroppen,men DET ska behöva komma igång tidigt som f-n. Ja,jag har samma humör och känsla nu som innan graviditeten när det gäller detta,punkt slut. Kan det vara så att hormonerna påverkar mjölken? Blir den tunnare? Borde ju veta,detta är ju fyran jag håller i min famn,men nej. Har ingen aning. I vilket fall fick Ellie ansiktet fullt av hormonplitor också i samma veva så nåt har väl hänt. Apropå vakna nätter har även Hugo kommit in i en svacka. Han vaknar mellan midnatt och kl 1,och vill inte sova mer. Sen sover han till 5.30,sen är det dags att stiga upp. Man kan hålla sig för skratt,tro mig. Men just nu är det ganska mysigt. Vi söndags myser med barnprogram,laptop och kaffe till mamsen.Ellie har matats,igen,och Hugo har fått sin välling. Snart dags för frukost och sen får vi se vad dagen bjuder.