söndag 26 augusti 2012
Ellie 2 år!
Lilla snäckan fyller 2 år idag!
Hon fick bla en cd-spelare och när hon hörde Lille Katt spelas och sjungas,blev det en lycklig tjej som gjorde sitt yttersta för att sjunga med ;)
lördag 25 augusti 2012
Nu positivt igen!
Efter en vecka med fast föda och tom godsaker förra helgen har jag gjort en koll på vågen. Jag vägde mig i måndags och konstaterade att jag gått upp 1,5 kg över helgen. Inte alls konstigt,mer än väntat då alla celler i kroppen åter binder vätska när man börjar äta efter en VLC diet. Jag hade ju dessutom både smaskat godis,glass och druckit vin så jag kände inte ångest alls,njöt i stället av vad jag fått ut av min helg.
Veckan som nu varit har jag hållit mig till mitt LCHF och jag har ätit mig bra mätt och jag har ätit gott. Hittat en ny frukostvariant som kallas kesoplättar och det är mums med rökt skinka,tomat och fetaost i. Jag har ätit sallader med kyckling och jag har ätit köttfärs och jag har ätit sånt som övriga familjen äter,dock inget bröd,pasta och andra kolhydrater. Men innan jag körde till jobbet igår kväll,så laddade jag näven och gjorde ett par rejäla djupdykningar i fredagsgottepåsen.
Jag konstaterade nu efter usel sömn efter nattens jobb,att jag gått ner de 1,5 kg igen. + ytterligare 0,3 kg. Totalt 1,8 kg alltså och jag är glad,nöjd och tacksam!
Jag har motionerat ett par gånger denna veckan och jag har haft en kanonförbränning en kväll i den infraröda bastun hos finaste Petra,i hennes mysiga ställe,Petras lugn och harmoni. Rekommenderar detta starkt. Gjorde en påfyllnad i "mågott" i både kropp och själ. Vissa människor har hittat rätt plats i livet och hon är absolut en av dem. <3
Samma kväll som jag var där körde Marcus och Oscar till Borås för att hämta hem ytterligare en "familjemedlem". I detta fallet handlar det om en mc! Jodå,undrens tid äro icke förbi och jag har nu tillsammans med käre sambon inhandlat full mc mundering och nu snackar vi inte tönt nånstans längre. Jag kan förtäcka mig helt i detta ställ från topp till tå och absolut ingen kan se vilken räddhare jag innerst inne är. ;)
Veckan som nu varit har jag hållit mig till mitt LCHF och jag har ätit mig bra mätt och jag har ätit gott. Hittat en ny frukostvariant som kallas kesoplättar och det är mums med rökt skinka,tomat och fetaost i. Jag har ätit sallader med kyckling och jag har ätit köttfärs och jag har ätit sånt som övriga familjen äter,dock inget bröd,pasta och andra kolhydrater. Men innan jag körde till jobbet igår kväll,så laddade jag näven och gjorde ett par rejäla djupdykningar i fredagsgottepåsen.
Jag konstaterade nu efter usel sömn efter nattens jobb,att jag gått ner de 1,5 kg igen. + ytterligare 0,3 kg. Totalt 1,8 kg alltså och jag är glad,nöjd och tacksam!
Jag har motionerat ett par gånger denna veckan och jag har haft en kanonförbränning en kväll i den infraröda bastun hos finaste Petra,i hennes mysiga ställe,Petras lugn och harmoni. Rekommenderar detta starkt. Gjorde en påfyllnad i "mågott" i både kropp och själ. Vissa människor har hittat rätt plats i livet och hon är absolut en av dem. <3
Samma kväll som jag var där körde Marcus och Oscar till Borås för att hämta hem ytterligare en "familjemedlem". I detta fallet handlar det om en mc! Jodå,undrens tid äro icke förbi och jag har nu tillsammans med käre sambon inhandlat full mc mundering och nu snackar vi inte tönt nånstans längre. Jag kan förtäcka mig helt i detta ställ från topp till tå och absolut ingen kan se vilken räddhare jag innerst inne är. ;)
onsdag 22 augusti 2012
Mina tankar i mitt liv..
Jobbat mina två nätter klart och har nu en egen eftermiddag med gott kaffe och dator. Läser mycket när jag sitter här och det är allt ifrån nyheter och väder till recept och bloggar ur människors liv.
Jag funderar mycket kring hur människor fungerar. Varför tankar och handlingar sker utifrån så olika värderingar. Inte jag som ska döma vad som är rätt och fel i och för sig men jag utgår givetvis från mig själv som jag står närmast. Jag har långt ifrån det perfekta livet och jag har fördomar och annat negativt jag också. Men någonstans tycker jag mig ändå ha en god människosyn och jag tycker att jag har en ärlighet som jag kan stå för. Jag tycker att jag kan kosta på mig att ge uppmuntrande ord eller på annat sätt visa mitt stöd för mina nära och för all del,även till de som inte alls står mig speciellt nära. Jag vet hur det känns när det blåser kallt runtomkring och jag vet hur ensamhet känns. När man inte vet alls var man ska ta vägen eller bli av. Inte ens för en liten liten stund. Ångest i sin värsta form enligt mig, för när stormen blåser som hårdast och adrenalinet pumpar inför fara,då har du bara dig själv. Du måste själv ta dig upp och ur skiten. OM du inte har någon alls att luta dig emot.
Det finns de som suger energi ur dig och du ger. Gång på gång,gång på gång. Men någonstans har man väl då ett hopp om att när den personen tankat sitt bekräftelseförråd så måste den väl kunna ge tillbaka när någon annan så väl behöver det? Kanske inte ge tillbaka just till den personen man nyss fått energi och hopp av utan fortsätta cirkeln och visa medmänniskor omtanke och respekt.
Jag är som sagt inte perfekt. Jag tjurar och jag snäser. Men jag sårar inte folk med berått mod. Jag trampar inte på en som snubblar eller en som redan fallit omkull. Jag kapar inte av benen på en som är på väg upp.. Jag tycker att det är fair att ta en fight i så fall när man är på samma plan. Vem vill ta poäng på en som redan ligger?
Något som förundrar mycket är hur kostsamt det verkar vara att berömma en människa som lyckas. En människa som kanske jobbat väldigt hårt,med sin tillvaro på olika sätt och som faktiskt tar sig framåt,och uppåt. Det pratas mycket om svensk avundsjuka när det gäller framgång och jag tror den är väldigt väldigt utbredd. Alla föds inte med silversked i mun och får en framtid och sitt liv serverat på fat,men de som ändå har det lite lättare än andra ska väl inte behöva skämmas för det? De kan väl behöva höra att de är bra på att förvalta det de fått. Och de som når sitt mål eller åtminstone strävar mot ett mål,kan väl unnas en klapp på axeln och ett ärligt beröm? Beröm kommer nog emellanåt men det är ganska lätt att se om det är äkta eller ej när leendet stelnar som i en grimas. Falsk uppmuntran utan minsta mening i,kan lika bra hållas tyst anser jag. Kommer det inte från hjärtat syns och märks det direkt.
Jag tycker det känns gott i mitt hjärta när jag gör något bra för någon annan. Eller säger något som värmer min medmänniska i sitt hjärta. Jag tycker om att fråga hur dagen har varit och jag bryr mig om svaret. På jobbet säger vi alltid när vi ska gå hem,
-Tack för inatt tjejer och sov så gott och ibland kramar vi om varandra. Så härligt med ömsesidig respekt och omtanke.
Jag fick det finaste av leende inatt på jobbet när en dam på 93 år,suckade och sa,
-Man är en gammal kärring..
Jag svarade,
-Då vill jag bli en gammal kärring som du!
Hon sprack upp i ett leende som spred sig till hennes åldrande ögon och rynkorna som bildades hade en lång historia av liv. Hon tittade på mig och sa,
Tack så mycket..
Jag funderar mycket kring hur människor fungerar. Varför tankar och handlingar sker utifrån så olika värderingar. Inte jag som ska döma vad som är rätt och fel i och för sig men jag utgår givetvis från mig själv som jag står närmast. Jag har långt ifrån det perfekta livet och jag har fördomar och annat negativt jag också. Men någonstans tycker jag mig ändå ha en god människosyn och jag tycker att jag har en ärlighet som jag kan stå för. Jag tycker att jag kan kosta på mig att ge uppmuntrande ord eller på annat sätt visa mitt stöd för mina nära och för all del,även till de som inte alls står mig speciellt nära. Jag vet hur det känns när det blåser kallt runtomkring och jag vet hur ensamhet känns. När man inte vet alls var man ska ta vägen eller bli av. Inte ens för en liten liten stund. Ångest i sin värsta form enligt mig, för när stormen blåser som hårdast och adrenalinet pumpar inför fara,då har du bara dig själv. Du måste själv ta dig upp och ur skiten. OM du inte har någon alls att luta dig emot.
Det finns de som suger energi ur dig och du ger. Gång på gång,gång på gång. Men någonstans har man väl då ett hopp om att när den personen tankat sitt bekräftelseförråd så måste den väl kunna ge tillbaka när någon annan så väl behöver det? Kanske inte ge tillbaka just till den personen man nyss fått energi och hopp av utan fortsätta cirkeln och visa medmänniskor omtanke och respekt.
Jag är som sagt inte perfekt. Jag tjurar och jag snäser. Men jag sårar inte folk med berått mod. Jag trampar inte på en som snubblar eller en som redan fallit omkull. Jag kapar inte av benen på en som är på väg upp.. Jag tycker att det är fair att ta en fight i så fall när man är på samma plan. Vem vill ta poäng på en som redan ligger?
Något som förundrar mycket är hur kostsamt det verkar vara att berömma en människa som lyckas. En människa som kanske jobbat väldigt hårt,med sin tillvaro på olika sätt och som faktiskt tar sig framåt,och uppåt. Det pratas mycket om svensk avundsjuka när det gäller framgång och jag tror den är väldigt väldigt utbredd. Alla föds inte med silversked i mun och får en framtid och sitt liv serverat på fat,men de som ändå har det lite lättare än andra ska väl inte behöva skämmas för det? De kan väl behöva höra att de är bra på att förvalta det de fått. Och de som når sitt mål eller åtminstone strävar mot ett mål,kan väl unnas en klapp på axeln och ett ärligt beröm? Beröm kommer nog emellanåt men det är ganska lätt att se om det är äkta eller ej när leendet stelnar som i en grimas. Falsk uppmuntran utan minsta mening i,kan lika bra hållas tyst anser jag. Kommer det inte från hjärtat syns och märks det direkt.
Jag tycker det känns gott i mitt hjärta när jag gör något bra för någon annan. Eller säger något som värmer min medmänniska i sitt hjärta. Jag tycker om att fråga hur dagen har varit och jag bryr mig om svaret. På jobbet säger vi alltid när vi ska gå hem,
-Tack för inatt tjejer och sov så gott och ibland kramar vi om varandra. Så härligt med ömsesidig respekt och omtanke.
Jag fick det finaste av leende inatt på jobbet när en dam på 93 år,suckade och sa,
-Man är en gammal kärring..
Jag svarade,
-Då vill jag bli en gammal kärring som du!
Hon sprack upp i ett leende som spred sig till hennes åldrande ögon och rynkorna som bildades hade en lång historia av liv. Hon tittade på mig och sa,
Tack så mycket..
måndag 20 augusti 2012
Måndag igen
Ny vecka efter en härlig helg. Sommarvärmen har slagit till med full kraft och igår visade sig temperaturen ligga på 30 grader! Fantasktiskt. Lördagens väder var inte sämre så på morgonen vid frukosten pratade jag med Marcus om vi skulle åka på en spontan tripp till Malmö och festivalen där. Tåget kanske? Med barnen? Eller kanske utan. Vi skulle behöva vara man och kvinna utan att vara mamma och pappa för en stund så när Marcus sen var på firman och jobbade rätade jag ut frågetecknen och ordnade barnvakt hos farmor och så bokade jag hotell med. Jag kände att ett dygn av datingkänsla kunde vara på sin plats. Jag bokade på en sida på nätet på ett erbjudande som hette Secrethotel och man fick bara veta att det var 4-stjärnigt,låg centralt,hade kaklat badrum,endast dusch,tv och fritt internet på rummet. Ja det är ju det som vi behöver så jag bokade och fick först efter betalning veta vilket hotell det blev. Spännande faktiskt och absolut värt pengarna. Vi fick ett dubbelrum på Grand Hotel garden och det kostade 710 kr. Perfekt på alla sätt och vis. Vi njöt av väder,atmosfär,musik,god mat och dryck på uteservering och naturligtvis av varandra. Man får kämpa ibland för att hitta den ursprungliga känslan man hade när man träffades och allt var i rosa skimmer. Den är inte alls självklar alla gånger i vardagen.
Vi hade det bra som sagt och kom hem med laddade batterier. Jag blev väckt där i hotellsängen kl 9.30 och jag vet inte när jag sov så länge sist.
När vi kom hem igår eftermiddag åkte vi ganska omgående på kalas hos Marcus syster. God kladdkaka,grädde,hallon och glass till kaffet och barnen fick chans till bad efter fikat. Marcus pratade motorcyklar med sin svåger så det bar sig inte bättre än att vi tog en runda med en god väns mc på kvällen. Njae,jag är väl inte helt såld på det där,är lite rädd får erkännas. Men jag följde med och jag såg så töntig ut! Hjälmen var verkligen 80tal som vi hittade. Ska man inte vara cool o snygg när man åker mc? Det tycker jag iaf så nån typ av outfit får hittas innan nästa gång. ;)Kanske någon som har ett mcställ som ska säljas? Hör av er i så fall! DÅ kan jag tänka mig att åka fler gånger.
Barnen är på dagis nu på fm och jag har min vilotid inför nattens jobb. Jag förvaltar den väl. Ibland sover jag,ibland motionerar jag. Det är min tid och min uppladdning så den gör jag som jag vill med. När de ätit lunch ska de hämtas. Idag laddade jag mig med en löprunda varvat med promenad förstås. Ännu klarar jag inte springa flera km på raken men gjorde 4 km idag på 34,5 min och det är jag stolt över. Senast 15 sept ska jag sätta 5 km på 30 min. Mitt mål!
Frukosten är intagen. Idag ett stekt ägg,några skivor bacon och några stekta skivor zucchini. Gott med mat! Ska ha en mugg kaffe till nu bara så är förmiddagen fullkomlig.
Ha det gott,du min vän som läst.. <3
Vi hade det bra som sagt och kom hem med laddade batterier. Jag blev väckt där i hotellsängen kl 9.30 och jag vet inte när jag sov så länge sist.
När vi kom hem igår eftermiddag åkte vi ganska omgående på kalas hos Marcus syster. God kladdkaka,grädde,hallon och glass till kaffet och barnen fick chans till bad efter fikat. Marcus pratade motorcyklar med sin svåger så det bar sig inte bättre än att vi tog en runda med en god väns mc på kvällen. Njae,jag är väl inte helt såld på det där,är lite rädd får erkännas. Men jag följde med och jag såg så töntig ut! Hjälmen var verkligen 80tal som vi hittade. Ska man inte vara cool o snygg när man åker mc? Det tycker jag iaf så nån typ av outfit får hittas innan nästa gång. ;)Kanske någon som har ett mcställ som ska säljas? Hör av er i så fall! DÅ kan jag tänka mig att åka fler gånger.
Barnen är på dagis nu på fm och jag har min vilotid inför nattens jobb. Jag förvaltar den väl. Ibland sover jag,ibland motionerar jag. Det är min tid och min uppladdning så den gör jag som jag vill med. När de ätit lunch ska de hämtas. Idag laddade jag mig med en löprunda varvat med promenad förstås. Ännu klarar jag inte springa flera km på raken men gjorde 4 km idag på 34,5 min och det är jag stolt över. Senast 15 sept ska jag sätta 5 km på 30 min. Mitt mål!
Frukosten är intagen. Idag ett stekt ägg,några skivor bacon och några stekta skivor zucchini. Gott med mat! Ska ha en mugg kaffe till nu bara så är förmiddagen fullkomlig.
Ha det gott,du min vän som läst.. <3
lördag 18 augusti 2012
Kärlek
Igår var dagen kommen för min överraskning till barnen. Jag träffade på så söta marsvin för ett drygt år sen hos en jobbarkompis men att skaffa då blev nej från M,och faktum var ju att Ellie var lite för liten så allt las åt sidan.
Men nu växte det fram i mig igen ett tag innan Hugos födelsedag. Jag funderade på att jag skulle köpa varsitt till barnen men alla tillbehör behövde ju införskaffas först. Jakten började på Blocket och där fanns näst intill bara inneburar att tillgå. Jag visste ju från början att jag ville ha möjlighet att ha de ute när vädret tillåter. Men förra söndagen hittade jag iallafall klippet enligt mig. En familj skulle sälja utebur,innebur och en fin rastgårdsbur. Jag lyckades få första tjing och då smiddes nya planer. Var finns marsvinen,de långhåriga jag vill ha? Det finns väntade kullar i Fjälkinge men jag hittade två grabbar på 4 månader i Lund. Passande eftersom jag även skulle hämta burarna där.
Sagt och gjort. Jag steg upp kl 11 igår,3 timmars sömn bara efter jobbenatten och hämtade Oscar och Johanna. Han hjälpte mig koppla släpen och vi gav oss av. Min otur gjorde att färden fick ett mycket snabbt slut strax efter Fjälkinge då däcket på bilen small,och hela ekipaget fick ställas åt sidan. Fan! Jag skulle alltså bli tvungen redan efter 20 minuters färd ringa till Marcus och be om hjälp och också avslöja min lilla plan.. Inte var dag jag tar släpet och bara drar iväg liksom. Marcus och Tobbe kom snabbt till undsättning,bytte mitt hjul och resan kunde fortsätta. Allt gick sedan enligt planerna och nu har vi de små sötnosarna här.
Barnen blev verkligt glada och Hugo har pysslat med dem sen de kom hit. Nyhetens behag för honom förvisso men jag älskar de små krabaterna och de ska få det gott hos oss.
Igår kväll blev det då så fast föda även för mig här. Tog ett smakprov på torsdagens middagsfisk här,men annars så har jag druckit shaker i 13 dagar. Jag gjorde lasagne till övriga familjen igår och en variant till mig på skivad zucchini och köttfärssås och det var verkligen smaskigt. Jag fredagssyndade också med några godisbitar och 2 nävar chips från Oscars skål. Det var gott! Frukosten idag blev ett ägg,och 3 skivor ost och 3 skivor tunn rökt skinka.
Blir en övergång till LCHF nu och det känns som om det är ett bra val för mig.
Kanske blir det en tågtripp till Malmö och festivalen där idag om vädret håller sig ok. Inget bestämt än,men kanske vi gör turen på tu man hand. Det hade varit gott med Marcus hand i min,efter en middag och ett glas vin i ett festligt,folkligt Malmö.. <3
Men nu växte det fram i mig igen ett tag innan Hugos födelsedag. Jag funderade på att jag skulle köpa varsitt till barnen men alla tillbehör behövde ju införskaffas först. Jakten började på Blocket och där fanns näst intill bara inneburar att tillgå. Jag visste ju från början att jag ville ha möjlighet att ha de ute när vädret tillåter. Men förra söndagen hittade jag iallafall klippet enligt mig. En familj skulle sälja utebur,innebur och en fin rastgårdsbur. Jag lyckades få första tjing och då smiddes nya planer. Var finns marsvinen,de långhåriga jag vill ha? Det finns väntade kullar i Fjälkinge men jag hittade två grabbar på 4 månader i Lund. Passande eftersom jag även skulle hämta burarna där.
Sagt och gjort. Jag steg upp kl 11 igår,3 timmars sömn bara efter jobbenatten och hämtade Oscar och Johanna. Han hjälpte mig koppla släpen och vi gav oss av. Min otur gjorde att färden fick ett mycket snabbt slut strax efter Fjälkinge då däcket på bilen small,och hela ekipaget fick ställas åt sidan. Fan! Jag skulle alltså bli tvungen redan efter 20 minuters färd ringa till Marcus och be om hjälp och också avslöja min lilla plan.. Inte var dag jag tar släpet och bara drar iväg liksom. Marcus och Tobbe kom snabbt till undsättning,bytte mitt hjul och resan kunde fortsätta. Allt gick sedan enligt planerna och nu har vi de små sötnosarna här.
Barnen blev verkligt glada och Hugo har pysslat med dem sen de kom hit. Nyhetens behag för honom förvisso men jag älskar de små krabaterna och de ska få det gott hos oss.
Igår kväll blev det då så fast föda även för mig här. Tog ett smakprov på torsdagens middagsfisk här,men annars så har jag druckit shaker i 13 dagar. Jag gjorde lasagne till övriga familjen igår och en variant till mig på skivad zucchini och köttfärssås och det var verkligen smaskigt. Jag fredagssyndade också med några godisbitar och 2 nävar chips från Oscars skål. Det var gott! Frukosten idag blev ett ägg,och 3 skivor ost och 3 skivor tunn rökt skinka.
Blir en övergång till LCHF nu och det känns som om det är ett bra val för mig.
Kanske blir det en tågtripp till Malmö och festivalen där idag om vädret håller sig ok. Inget bestämt än,men kanske vi gör turen på tu man hand. Det hade varit gott med Marcus hand i min,efter en middag och ett glas vin i ett festligt,folkligt Malmö.. <3
torsdag 16 augusti 2012
Allt annat än bra
Sovit piss efter första ordinarie jobbnatten och jag vaknar sur och riktigt less. Svacka som ska klättras ur men jag ger det tid med kaffe och musik i lurarna ute i solstolen.
Tar hjälp av de vackraste,Knocking on heavens door och Purple rain till att börja med..
Tar hjälp av de vackraste,Knocking on heavens door och Purple rain till att börja med..
onsdag 15 augusti 2012
Återblick
Igår kväll satt vi alltså sju stycken förväntansfulla seansdeltagare och det jag nu ska återberätta gör jag dels med hjälp av mitt minne men också med hjälp av anteckningar som P gjorde under "min tid" där.
Kvinnan som var vår länk igår började såhär:
-Det är en man här till dig. Han har bott lite utanför,lite på landet. Möjligtvis en gård,kanske haft själv eller vuxit upp på en eller intill. Kanske jobbat på en gård.Jag vill ha det till att det är pappas sida. Det är en stark man,vältränad,han har slitit hårt och jobbat sig till sin styrka. Han är absolut ingen kroppsbyggare,bodybuilder utan en fysisk person med muskler formade av jobbet.
Han dog lite hastigt. Han är nöjd med det,hade aldrig velat bli liggandes i sjukdom. Han levde i nuet. Hade inga bekymmer eller bekymrade sig,allt ordnar sig enligt honom. Han hade inga höga krav på saker,han tyckte han hade det bra och frågade inte efter semestrar eller annat.Nöjd med det mesta. Men god mat skulle man ha. Potatis,fläsk och sås. Rejäl husmanskost.
Jag ser två barn..
Han säger att du kan vara lite flummig,virrig? Är du det? Han säger att det är en bra egenskap att leva i nuet och din virrighet visar att du är här och nu.. Han tycker ni är lika där.
Han säger att du behöver inte träna! Du ska i så fall bara träna för att må bra. Du är så fin som du är! Han säger att må bra är det allra viktigaste!
Bor du i hus? Har ni gjort någon renovering på utsidan nyligen? Han har varit där och hjälpt dig och du har känt det eller hur? Han hjälper dig se sånt som behövs tas itu med. Han har försökt göra sig hörd och han är där för att beskydda dig! Han står bakom dig. Du plockar upp hans känslor och information och du plockar upp hans fysiska kropp.
Vid det här laget grät jag som ett litet barn. Jag har min Oscar som vittne sen gårdagens eftermiddag och en jobbarkompis Jeanna som ytterligare vittne på vad jag var med om igår em innan den här seansen. Jag kände mig smått nervös,såklart,inför kvällen och trodde jag blev lite halvtokig vid 14 tiden där igår. Jag fick som en kramp i axlarna,ner i armarna och en tyngdkänsla på ryggen som om jag hade en ryggsäck full av bly. Kan bara beskriva det så och det var så obehagligt att knappt orka lyfta armarna när jag hängde tvätten. Jag sa då till Oscar att antingen slår det över nu eller är väl detta något inför kvällen. Jag sa det med ett leende för nånstans tvivlar jag ju på den här hokuspokusen jag är med om. Jag valde att skicka ett sms till J,som absolut förstår sånt här,och jag ville bara få det sagt till någon. En halvtimme efter sms:et ska jag hämta barnen på förskolan och min sk förlamning var som bortblåst..?
Oscar frågar mig sen innan jag ska åka om jag önskar någon särskild från andra sidan som ska visa sig och jag sa nej. Men OM jag skulle kunna få välja är det ju min käre snälle farfar jag skulle velat få något tecken ifrån.
Hon fortsatte:
-Han var pysslig med hus,hem och trädgård. Han undrar om vi bytt rör?
Han säger också att blir du hialös-kolla vad som är relevant att göra.Njut av det som är gjort och han tycker att du jobbar för mycket..Gör en lista men håll inte på hela tiden. Behöver du hjälp kan du komma till honom. Ställ frågan och backa sedan för svaret kan dröja,det kan komma hursomhelst och närsomhelst. Lyssna på hans råd!
Var medveten om att du är beskyddad men backa honom om han är för nära.
Här berättade jag om min eftermiddag och hon nickade bara och sa att han försökte bara förbereda dig för kvällen. Och han backade när du skrev ner din känsla.
-Det är bra för dig att skriva.
Hon avslutade med att säga,
-Skit i allt nytt med GI och ät smör! Där tanken är där är man och vill man att kroppen ska samarbeta så behöver man gilla den. Fokusera på det som är bra!
Jag är nöjd med min kväll och jag kan inte annat än tolka det som att min lille farfar lämnade sitt budskap till mig och jag är tacksam för det. Och renoveringen på utsidan var kanske min plantering i stensättningen jag fixade förra veckan utanför ytterdörren? ;)
<3
Kvinnan som var vår länk igår började såhär:
-Det är en man här till dig. Han har bott lite utanför,lite på landet. Möjligtvis en gård,kanske haft själv eller vuxit upp på en eller intill. Kanske jobbat på en gård.Jag vill ha det till att det är pappas sida. Det är en stark man,vältränad,han har slitit hårt och jobbat sig till sin styrka. Han är absolut ingen kroppsbyggare,bodybuilder utan en fysisk person med muskler formade av jobbet.
Han dog lite hastigt. Han är nöjd med det,hade aldrig velat bli liggandes i sjukdom. Han levde i nuet. Hade inga bekymmer eller bekymrade sig,allt ordnar sig enligt honom. Han hade inga höga krav på saker,han tyckte han hade det bra och frågade inte efter semestrar eller annat.Nöjd med det mesta. Men god mat skulle man ha. Potatis,fläsk och sås. Rejäl husmanskost.
Jag ser två barn..
Han säger att du kan vara lite flummig,virrig? Är du det? Han säger att det är en bra egenskap att leva i nuet och din virrighet visar att du är här och nu.. Han tycker ni är lika där.
Han säger att du behöver inte träna! Du ska i så fall bara träna för att må bra. Du är så fin som du är! Han säger att må bra är det allra viktigaste!
Bor du i hus? Har ni gjort någon renovering på utsidan nyligen? Han har varit där och hjälpt dig och du har känt det eller hur? Han hjälper dig se sånt som behövs tas itu med. Han har försökt göra sig hörd och han är där för att beskydda dig! Han står bakom dig. Du plockar upp hans känslor och information och du plockar upp hans fysiska kropp.
Vid det här laget grät jag som ett litet barn. Jag har min Oscar som vittne sen gårdagens eftermiddag och en jobbarkompis Jeanna som ytterligare vittne på vad jag var med om igår em innan den här seansen. Jag kände mig smått nervös,såklart,inför kvällen och trodde jag blev lite halvtokig vid 14 tiden där igår. Jag fick som en kramp i axlarna,ner i armarna och en tyngdkänsla på ryggen som om jag hade en ryggsäck full av bly. Kan bara beskriva det så och det var så obehagligt att knappt orka lyfta armarna när jag hängde tvätten. Jag sa då till Oscar att antingen slår det över nu eller är väl detta något inför kvällen. Jag sa det med ett leende för nånstans tvivlar jag ju på den här hokuspokusen jag är med om. Jag valde att skicka ett sms till J,som absolut förstår sånt här,och jag ville bara få det sagt till någon. En halvtimme efter sms:et ska jag hämta barnen på förskolan och min sk förlamning var som bortblåst..?
Oscar frågar mig sen innan jag ska åka om jag önskar någon särskild från andra sidan som ska visa sig och jag sa nej. Men OM jag skulle kunna få välja är det ju min käre snälle farfar jag skulle velat få något tecken ifrån.
Hon fortsatte:
-Han var pysslig med hus,hem och trädgård. Han undrar om vi bytt rör?
Han säger också att blir du hialös-kolla vad som är relevant att göra.Njut av det som är gjort och han tycker att du jobbar för mycket..Gör en lista men håll inte på hela tiden. Behöver du hjälp kan du komma till honom. Ställ frågan och backa sedan för svaret kan dröja,det kan komma hursomhelst och närsomhelst. Lyssna på hans råd!
Var medveten om att du är beskyddad men backa honom om han är för nära.
Här berättade jag om min eftermiddag och hon nickade bara och sa att han försökte bara förbereda dig för kvällen. Och han backade när du skrev ner din känsla.
-Det är bra för dig att skriva.
Hon avslutade med att säga,
-Skit i allt nytt med GI och ät smör! Där tanken är där är man och vill man att kroppen ska samarbeta så behöver man gilla den. Fokusera på det som är bra!
Jag är nöjd med min kväll och jag kan inte annat än tolka det som att min lille farfar lämnade sitt budskap till mig och jag är tacksam för det. Och renoveringen på utsidan var kanske min plantering i stensättningen jag fixade förra veckan utanför ytterdörren? ;)
<3
tisdag 14 augusti 2012
"Ingenting är längre som förut
Månen hänger tyst i himmelshus
Det är tid att ge sig av
Tid att göra slag i sak
Ser på mig i spegeln där jag står
Förvånansvärt befriad från igår
Det är tid att ge sig av
Och det ska bli så underbart
Nej aldrig tillbaka finns inget jag saknar
Ja, tro mig, jag vet vad jag gör
Var inte rädd, jag är här hos dig
Ingenting har ändrat sig
Troget ska jag vänta dig
Som ett månsken i augusti
Var inte rädd jag är här hos dig
Jorden må förändra sig
Jag är fast och full i tron till dig
Som ett månsken i augusti
Månsken i augusti
Samlar mina saker för att gå
Ett litet sting av vemod känns ändå
Nej, jag ångrar ingenting
Jag måste våga ge nånting
Nej aldrig tillbaka
Finns inget jag saknar
Ja, tro mig, jag vet vad jag gör
Var inte rädd jag är här hos dig
Ingenting har ändrat sig
Troget ska jag vänta dig
Som ett månsken i augusti
Var inte rädd jag är här hos dig
Jorden må förändra sig
Jag är fast och full i tron till dig
Som ett månsken i augusti
Månsken i augusti
Var inte rädd jag är här hos dig
Ingenting har ändrat sig
Troget ska jag vänta dig
Som ett månsken i augusti
Var inte rädd jag är här hos dig
Jorden må förändra sig
Jag är fast och full i tron till dig
Som ett månsken i augusti
Månsken i augusti"
Månen hänger tyst i himmelshus
Det är tid att ge sig av
Tid att göra slag i sak
Ser på mig i spegeln där jag står
Förvånansvärt befriad från igår
Det är tid att ge sig av
Och det ska bli så underbart
Nej aldrig tillbaka finns inget jag saknar
Ja, tro mig, jag vet vad jag gör
Var inte rädd, jag är här hos dig
Ingenting har ändrat sig
Troget ska jag vänta dig
Som ett månsken i augusti
Var inte rädd jag är här hos dig
Jorden må förändra sig
Jag är fast och full i tron till dig
Som ett månsken i augusti
Månsken i augusti
Samlar mina saker för att gå
Ett litet sting av vemod känns ändå
Nej, jag ångrar ingenting
Jag måste våga ge nånting
Nej aldrig tillbaka
Finns inget jag saknar
Ja, tro mig, jag vet vad jag gör
Var inte rädd jag är här hos dig
Ingenting har ändrat sig
Troget ska jag vänta dig
Som ett månsken i augusti
Var inte rädd jag är här hos dig
Jorden må förändra sig
Jag är fast och full i tron till dig
Som ett månsken i augusti
Månsken i augusti
Var inte rädd jag är här hos dig
Ingenting har ändrat sig
Troget ska jag vänta dig
Som ett månsken i augusti
Var inte rädd jag är här hos dig
Jorden må förändra sig
Jag är fast och full i tron till dig
Som ett månsken i augusti
Månsken i augusti"
Öppet sinne
I kväll ska jag på så kallad privat seans för första gången. Vi är 7 stycken som känner varandra hyfsat och vi ska träffa en kvinna i skåne som är ett medium. Jag har varit på en storseans i Ynde och det var en märklig upplevelse. Jag som hade tänkt mig sitta som åskådare hamnade plötsligt i hetaste luften när bästa kompisen fick kontakt från den andra sidan. Jag som vuxit upp med henne,kände ju till vad som sas till henne och det var härligt och skrämmande på samma gång. Känslorna rusade runt som en karusell för saknaden efter C:s mamma blev så påtaglig mitt i allt och samtidigt var hon ju "där" och alla detaljer som sades kunde jag bara nicka i samförstånd till. Tårarna trillade på mig av många olika anledningar men förmodligen var det känslostormen inuti som måste ut på något sätt.
Ikväll är det alltså så att vi var och en får ca 20-30 min tid med kvinnan. Har fått berättat för mig att hon pratar personlighet och inte bara förmedlar från andra sidan. Jag har inga särskilda önskemål om vem jag skulle vilja få tecken ifrån,utan jag går in i detta med öppet sinne och ser om det från andra sidan kan rätas ut frågetecken i min lilla tillvaro här på jorden.
Det ska bli så spännande och jag återkommer efter kvällen..
Ikväll är det alltså så att vi var och en får ca 20-30 min tid med kvinnan. Har fått berättat för mig att hon pratar personlighet och inte bara förmedlar från andra sidan. Jag har inga särskilda önskemål om vem jag skulle vilja få tecken ifrån,utan jag går in i detta med öppet sinne och ser om det från andra sidan kan rätas ut frågetecken i min lilla tillvaro här på jorden.
Det ska bli så spännande och jag återkommer efter kvällen..
måndag 13 augusti 2012
Min tid kommen?
Jag är stolt och nästan hög på min framgång med den gamle kröppen. Jag har gjort många försök till att träna och äta rätt för att komma någorlunda ner i vikt. Jag har inte sedan innan Hugos plats i magen, haft normalvikt att prata om. Jag är för glad i mat och smått lat att orka ta itu med det och när jag inte fått tillräckliga resultat vid mina försök,så har allt runnit ut i sanden,gång på gång. Jag är absolut inte i mål,men attans vilket gensvar kroppen nu äntligen gett mig! Jag har provat lågkaloridieter förr,läs drycker,men det har blivit 3-4 kg inte mer och sen har man skullat äta nyttigt,varit besviken på att "plågan" inte gett mer och då fallit till föga för godsakerna igen. Tröstat mig med det jag absolut skulle låta bli. Jag vet att jag inte är den ende men varför funkar man så?
Den här gången har det skett successivt sen jag började med "läraspringa" projektet. Jag har liksom både haft frossardagar och nyttiga dagar men för drygt 2 veckor sen när M och jag varit i Helsingborg på festival och ätit och druckit gott,så var jag svullen som jag var när jag var höggravid med fötter som en elefant. Fara på färde när vågen visade 4 kg upp på en vecka och all vätska i kroppen skrämde mig och jag funderade på om hjärtat eller njurarna nu skulle lämna in..
Jag skulle in och jobba en natt extra så jag ringde M och sa att nu blir det pulver och vatten i 2 dagar för vätskan måste ur. Jag märkte redan efter en dag att svullnaden i fötterna började ge med sig men efter 2 dygn vägde jag mig och då hade 3,5 kg vätska lämnat kroppen. Då bestämde jag mig att nu säger kroppen riktigt stopp och det är dags för en kraftansträngning igen och det är snabbt. En vecka passerade med kolhydratfattig kost och förra söndagen inledde jag så ren pulverkur och är fortfarande i den. Det har gått över förväntan och jag tar endast en dag i taget. Jag ska laga mat till familj,jag har bakat och hållt kalas,men jag har varit 100% trogen mig själv. Jag vet att det inte är det optimala sättet för varaktig viktminskning och att jag kommer öka 2 kg vid första måltden då vätska binds i cellerna men jag har fått en jäkla skjuts framåt. Undrar såklart varför kroppen svarat så snällt nu,men jag surfar vidare på framgången och gläds oerhört! Så sjukt härlig känsla!
Jag mätte mig i juni när jag skulle börja lära mig springa och jag mätte mig igår,2 månader senare och det är ju som man ser på tv. Flera cm bort på alla håll och kanter.
Jag är som sagt inte i mål men glädjen ska jag hålla fast vid i detta så jag orkar kämpa på.
Vägen är inget,målet är allt!
Den här gången har det skett successivt sen jag började med "läraspringa" projektet. Jag har liksom både haft frossardagar och nyttiga dagar men för drygt 2 veckor sen när M och jag varit i Helsingborg på festival och ätit och druckit gott,så var jag svullen som jag var när jag var höggravid med fötter som en elefant. Fara på färde när vågen visade 4 kg upp på en vecka och all vätska i kroppen skrämde mig och jag funderade på om hjärtat eller njurarna nu skulle lämna in..
Jag skulle in och jobba en natt extra så jag ringde M och sa att nu blir det pulver och vatten i 2 dagar för vätskan måste ur. Jag märkte redan efter en dag att svullnaden i fötterna började ge med sig men efter 2 dygn vägde jag mig och då hade 3,5 kg vätska lämnat kroppen. Då bestämde jag mig att nu säger kroppen riktigt stopp och det är dags för en kraftansträngning igen och det är snabbt. En vecka passerade med kolhydratfattig kost och förra söndagen inledde jag så ren pulverkur och är fortfarande i den. Det har gått över förväntan och jag tar endast en dag i taget. Jag ska laga mat till familj,jag har bakat och hållt kalas,men jag har varit 100% trogen mig själv. Jag vet att det inte är det optimala sättet för varaktig viktminskning och att jag kommer öka 2 kg vid första måltden då vätska binds i cellerna men jag har fått en jäkla skjuts framåt. Undrar såklart varför kroppen svarat så snällt nu,men jag surfar vidare på framgången och gläds oerhört! Så sjukt härlig känsla!
Jag mätte mig i juni när jag skulle börja lära mig springa och jag mätte mig igår,2 månader senare och det är ju som man ser på tv. Flera cm bort på alla håll och kanter.
Jag är som sagt inte i mål men glädjen ska jag hålla fast vid i detta så jag orkar kämpa på.
Vägen är inget,målet är allt!
fredag 10 augusti 2012
Ny seans
Bokat ny seans idag. Ska ju på privat seans på tisdag kväll och den 3 oktober är det storseans. Nyfiken på hur det är den andra sidan..
Spännande!
Spännande!
Hugo 5 år
Idag för 5 år sedan föddes vår lille Hugo.
Det är ju som tidigare beskrivits,en aktiv livlig kille med en räv bakom varje öra. Under sommaren har han visat humör,lite förskoletrots och det har varit ganska många och tuffa duster.
Men idag är vi glada för vår 5-årings skull. Han har väntat och längtat och han blev väckt på sängen som man ska när det är födelsedag.
Grattis älskade Hugo på din födelsedag! <3
Det är ju som tidigare beskrivits,en aktiv livlig kille med en räv bakom varje öra. Under sommaren har han visat humör,lite förskoletrots och det har varit ganska många och tuffa duster.
Men idag är vi glada för vår 5-årings skull. Han har väntat och längtat och han blev väckt på sängen som man ska när det är födelsedag.
Grattis älskade Hugo på din födelsedag! <3
torsdag 9 augusti 2012
Splittrad
Det är kallt i huset nu på morgonen och en liten panikkänsla infinner sig i kroppen. Det går mot kallt och mörkt och jag vill verkligen inte följa med i det. Sommaren har varit alldeles för kort och någon vila inför nytt jobbår har jag sannerligen inte haft. Jag har i många många år försökt mota Olle i grind inför höst och vinter,genom att ha fullspäckat schema med göromål för mig själv. Mål för att inte gräva ner mig i höstdepression för jag är väldigt nära den när allt vissnar och dör runt omkring. Har klarat mig hyfsat men gillar inte att ha gråten i halsen och tårar som bränner..
Jag vet att motion hjälper bra och där är jag på gång så jag ska fortsätta rusta mig med allt jag mår bra av och lägga sånt till sidan som får mig att må dåligt. I den mån jag kan för vissa saker måste man ju göra hur motvilligt det än känns och hur gärna man än skulle vilja krypa in i idet. Björn måste jag har varit i tidigare liv,har sagt det förr,för jag vissnar totalt i oktober för att sen komma smått till liv i mars/april.
Idag ska jag fortsätta med mitt projekt utanför ytterdörren. Har haft en stenläggning där väldigt länge som inte blivit vidgjord pga att vi inte haft något brunnslock,men nu är det på g. Oscar har hjäplt mig och gjort ett i tryckimpregnerat trä,och igår hämtade vi jord och jag påbörjade plantering. Bilder kommer så småningom. Förebild,och efterbild.
Nu mera kaffe..
Jag vet att motion hjälper bra och där är jag på gång så jag ska fortsätta rusta mig med allt jag mår bra av och lägga sånt till sidan som får mig att må dåligt. I den mån jag kan för vissa saker måste man ju göra hur motvilligt det än känns och hur gärna man än skulle vilja krypa in i idet. Björn måste jag har varit i tidigare liv,har sagt det förr,för jag vissnar totalt i oktober för att sen komma smått till liv i mars/april.
Idag ska jag fortsätta med mitt projekt utanför ytterdörren. Har haft en stenläggning där väldigt länge som inte blivit vidgjord pga att vi inte haft något brunnslock,men nu är det på g. Oscar har hjäplt mig och gjort ett i tryckimpregnerat trä,och igår hämtade vi jord och jag påbörjade plantering. Bilder kommer så småningom. Förebild,och efterbild.
Nu mera kaffe..
onsdag 8 augusti 2012
Smyger
Jag sover lätt och ytligt som de flesta småbarnsföräldrar. Hör minsta host men kan också oftast somna om snabbt. Det har ändrats kan jag säga. Det går en stund av natten om jag blir väckt och idag är jag trött. Inatt har de små sovit perfekt men med tonåringar i huset som inte ska sova förrän mellan kl 03 och 04,så störs man när de ska gå på toa vid den tiden. Javisst,man får jämka alla och de måste få gå på toa men detta är ett dilemma som förälder till väldigt stora och väldigt små barn. De har ett vakenschema som täcker hela dygnet. Oftast endast mellan kl 04 och 05.30 ungefär som hela familjen verkar sova.
Jo,jag är för trött idag. Ska handla och sen baka till stundande kalas på söndag. God utmaning då jag kör en väldigt låg kaloridiet som är tänkt ett par veckor. Lycka till till mig själv och håll humöret i schack!
Jo,jag är för trött idag. Ska handla och sen baka till stundande kalas på söndag. God utmaning då jag kör en väldigt låg kaloridiet som är tänkt ett par veckor. Lycka till till mig själv och håll humöret i schack!
söndag 5 augusti 2012
Hemma
Jag har varit hemifrån så länge så jag tyckte det var mysigt och kul att ta itu med flera timmars jobb med tvätten idag. Strök och vek och la in i skåp och lådor och hängde och tvättade mer och hängde på tork.
Vi lät flytten gå hem idag från Hällevik idag och det känns bra!
En omställning var det allt för familjen som varit smått sega och på sina håll lite sura. Jag tycker mig ha varit på ett kanonhumör trots för lite sömn inatt. Men jag tog en egen runda i skogen också ikväll och den hade jag framför mig idag vid göromålen,så det bidrog nog till att jag känt mig glad. Egen tid med motion och musik,det gör mig lycklig och laddar kropp och själ.
I morgon ska jag ta en runda innan Marcus kör till jobbet. Ser redan fram emot den kickstarten inför dagen.
Sista veckans ledighet är här,men firman måste få sin tid. Jag ska baka till barnens gemensamma kalas på söndag men jag har lejt bort fönsterputs och städning. Och jag skäms inte längre för det. Har haft den tjänsten då och då tidigare men har känt skam att jag inte själv tar hand om det. Men jag har lärt mig prioritera om. Och jag är nöjd.
Lite mer bad hoppas jag det blir för barnen deras sista sommarlovsvecka och jag vill självklart ha mer sol på mig!
Så ser veckan ut och det är inga stora utsvävningar på gång,utan ladda ladda inför rutiner,jobb och skolor.
Nu en stund i soffan för tvtittande. Det är 6 veckor sen sist..
Vi lät flytten gå hem idag från Hällevik idag och det känns bra!
En omställning var det allt för familjen som varit smått sega och på sina håll lite sura. Jag tycker mig ha varit på ett kanonhumör trots för lite sömn inatt. Men jag tog en egen runda i skogen också ikväll och den hade jag framför mig idag vid göromålen,så det bidrog nog till att jag känt mig glad. Egen tid med motion och musik,det gör mig lycklig och laddar kropp och själ.
I morgon ska jag ta en runda innan Marcus kör till jobbet. Ser redan fram emot den kickstarten inför dagen.
Sista veckans ledighet är här,men firman måste få sin tid. Jag ska baka till barnens gemensamma kalas på söndag men jag har lejt bort fönsterputs och städning. Och jag skäms inte längre för det. Har haft den tjänsten då och då tidigare men har känt skam att jag inte själv tar hand om det. Men jag har lärt mig prioritera om. Och jag är nöjd.
Lite mer bad hoppas jag det blir för barnen deras sista sommarlovsvecka och jag vill självklart ha mer sol på mig!
Så ser veckan ut och det är inga stora utsvävningar på gång,utan ladda ladda inför rutiner,jobb och skolor.
Nu en stund i soffan för tvtittande. Det är 6 veckor sen sist..
fredag 3 augusti 2012
Moral
Mitt sätt att se på moral är ganska glasklar. Jag tycker att rättvisa är en bra vägvisare i livet.
Idag är min tanke i mitt liv,precis som alltid,att våld är något som inte borde finnas. Men jag har en viss förståelse för att vissa handlingar sker pga av provocerande händelser. Jag avskyr rena lögner som sägs för att rädda sitt egna skinn och för att skona eget usla,ynkliga beteende. Jag föraktar de som sviker och kränker sina närmaste..
Jag har min fulla övertygelse att de får sitt straff,i sinom tid..
Idag är min tanke i mitt liv,precis som alltid,att våld är något som inte borde finnas. Men jag har en viss förståelse för att vissa handlingar sker pga av provocerande händelser. Jag avskyr rena lögner som sägs för att rädda sitt egna skinn och för att skona eget usla,ynkliga beteende. Jag föraktar de som sviker och kränker sina närmaste..
Jag har min fulla övertygelse att de får sitt straff,i sinom tid..
Teknisk analfabet
Tack för tipset Lina ett par inlägg bakåt,men jag får inte bloggandet att funka från mobilen. Skit! Jag vill ju kunna slänga in en bild då och då till mina tankar i mitt liv. Det är ju där och då det händer. Jag får köra på så länge annars tar vi en inställning tillsammans Lina,över telefon?;) Mor din har mitt nummer.
Nu är det morgon och kaffe i alla fall. Ellie kollar på Emil i Lönneberga,som hon gör alltid på morgnarna om hon inte väljer Pippi i stället. Handen på mitt lilla hjärta så kanske hon borde titta på annat med tanke på hennes talanger inom buseri. Men jag njuter av att hon ändå kan sätta fokus på tv en stund nu. Jo,det är ok år 2012. En liten stund medan mamman får en stärkande kaffetår.
Igår kväll drog det in ett jävla åskväder här i Hällevik. Det regnade rejält och jag som hade bjudit till Höstfest 2012 tidigare på dagen,kände att hösten är närmare än nära. Gasolvärmaren i tältet och tända ljus gav mig en förnimmelse om tänd brasa i vardagsrummet hemma,och alla värmeljus som ger ljus och värme vid en helt vanlig höstkväll. Idag visar vädret att vi har möjlighet till en del sol och jag håller hopp om ytterligare brun färg på skinnet. Är jag inte solbränd,har det inte varit sommar. Så är det bara.
Mitt "läraspringa" projekt har inte blivit som jag tänkt mig under semestern. Jag småspringer förvisso hela dagarna känns det som men det var annat mål i sikte. Det kommer mer om detta längre fram för jag har inte helt lagt ner det. I huvudet finns ambitionen och så länge den finns,finns det hopp.
Nu fyller jag på min älskade kaffemugg och går vidare till fejjan.
Önskar dig som läst,en fin dag! <3
Nu är det morgon och kaffe i alla fall. Ellie kollar på Emil i Lönneberga,som hon gör alltid på morgnarna om hon inte väljer Pippi i stället. Handen på mitt lilla hjärta så kanske hon borde titta på annat med tanke på hennes talanger inom buseri. Men jag njuter av att hon ändå kan sätta fokus på tv en stund nu. Jo,det är ok år 2012. En liten stund medan mamman får en stärkande kaffetår.
Igår kväll drog det in ett jävla åskväder här i Hällevik. Det regnade rejält och jag som hade bjudit till Höstfest 2012 tidigare på dagen,kände att hösten är närmare än nära. Gasolvärmaren i tältet och tända ljus gav mig en förnimmelse om tänd brasa i vardagsrummet hemma,och alla värmeljus som ger ljus och värme vid en helt vanlig höstkväll. Idag visar vädret att vi har möjlighet till en del sol och jag håller hopp om ytterligare brun färg på skinnet. Är jag inte solbränd,har det inte varit sommar. Så är det bara.
Mitt "läraspringa" projekt har inte blivit som jag tänkt mig under semestern. Jag småspringer förvisso hela dagarna känns det som men det var annat mål i sikte. Det kommer mer om detta längre fram för jag har inte helt lagt ner det. I huvudet finns ambitionen och så länge den finns,finns det hopp.
Nu fyller jag på min älskade kaffemugg och går vidare till fejjan.
Önskar dig som läst,en fin dag! <3
torsdag 2 augusti 2012
Nyvaken med kaffet..
Jag har jobbat extra inatt,och sitter nu med en mugg kaffe och dator i hemmets lugna vrå. Vi har fortfarande Hällevik som vår fasta punkt men det blir snart flytt hemåt.
Vi har haft några veckors husvagnsliv nu och det är ju vår huvudsakliga semester. Vi har gjort avstickare till Astrid Lindgrens värld,Liseberg och Helsingborg och det har varit kanon. Campinglivet i sig har väl varit si och så,måste jag säga. Hugo älskar det,han lever verkligen livet där. Marcus har inte varit där mycket mer än kvällar och helger då firman måste skötas om dagtid. Jag och Ellie har haft ljusglimtar absolut,men vi har också haft en sommar som varit lite,vad ska jag säga,stridig..?
Det är kamp och fight och strid om allt med den damen för tillfället. Inte alls olikt andra små ungar i hennes ålder men det är lite för mycket av det goda. Jag har tre andra barn att jämföra med och jag hade kommit ihåg om jag varit med om liknande förr.Tro mig. Hon är Emil i Lönneberga korsad med Lotta på Bråkmakargatan,gånger tio. Nej,gånger hundra. Ingen överdrift,snarare tvärtom. Jag vill inte skämma ut mig själv och mitt minsta flickebarn och överdriva,utan this is it. Hon är överallt och ingenstans och gör allt och ingenting. Hela,hela tiden.
Mitt huvud och mina ögon snurrar likt en propeller för att hela tiden hålla ett öga på ungen för kring henne händer det. Det klättras,välts ut,ritas(målas),skriks,går sönder,försvinner. Det försvinner saker,och det försvinner flicka. Jag är sliten efter sommaren och när svärmor kom för att hälsa på oss en stund i tisdags och sen erbjöd lilla damen kost och logi,då log jag. Så snäll hon är,svärmor. Och så söt flickebarnet är där hon går iväg hand i hand med sin farmor. Och i min kropp och själ infann sig ett lugn och jag satte mig i en stol på sommarstället i Hällevik,och satt där i solen.Säkert flera minuter.Det blev en halv timme. Underbart! Fantastiskt! En chans att pusta ut..
Jag känner mig som en dålig mamma att orken och tålamodet tryter. Men jag är gammal nog i gamet att stå för mina känslor och jag älskar självklart min donna innerligt men ibland,ibland älskar jag inte henne till månen och tillbaka. Tycker det kunde finnas nåt på månen som kunde ha henne en liten stund i taget..Och sen när jag andats,skickat henne tillbaka till mig.
Men hon är go den lilla tjejen. Pratar på och försöker säga efter oss. Jag sa flera gånger till henne häromkvällen,när hon skulle somna,
-Jag älskar dig.. Jag älskar dig Ellie..
Hon låg länge och tittade,sen förde hon nappen till mungipan med tungan och sa,
-Äskar dej..
Mitt hjärta blev varmt och smälte såklart och jag tänkte att den frasen blev till förmildrande omständighet efter en dag med otaliga tillrättavisningar och bråk.
De är goa de barnen!
Vi har haft några veckors husvagnsliv nu och det är ju vår huvudsakliga semester. Vi har gjort avstickare till Astrid Lindgrens värld,Liseberg och Helsingborg och det har varit kanon. Campinglivet i sig har väl varit si och så,måste jag säga. Hugo älskar det,han lever verkligen livet där. Marcus har inte varit där mycket mer än kvällar och helger då firman måste skötas om dagtid. Jag och Ellie har haft ljusglimtar absolut,men vi har också haft en sommar som varit lite,vad ska jag säga,stridig..?
Det är kamp och fight och strid om allt med den damen för tillfället. Inte alls olikt andra små ungar i hennes ålder men det är lite för mycket av det goda. Jag har tre andra barn att jämföra med och jag hade kommit ihåg om jag varit med om liknande förr.Tro mig. Hon är Emil i Lönneberga korsad med Lotta på Bråkmakargatan,gånger tio. Nej,gånger hundra. Ingen överdrift,snarare tvärtom. Jag vill inte skämma ut mig själv och mitt minsta flickebarn och överdriva,utan this is it. Hon är överallt och ingenstans och gör allt och ingenting. Hela,hela tiden.
Mitt huvud och mina ögon snurrar likt en propeller för att hela tiden hålla ett öga på ungen för kring henne händer det. Det klättras,välts ut,ritas(målas),skriks,går sönder,försvinner. Det försvinner saker,och det försvinner flicka. Jag är sliten efter sommaren och när svärmor kom för att hälsa på oss en stund i tisdags och sen erbjöd lilla damen kost och logi,då log jag. Så snäll hon är,svärmor. Och så söt flickebarnet är där hon går iväg hand i hand med sin farmor. Och i min kropp och själ infann sig ett lugn och jag satte mig i en stol på sommarstället i Hällevik,och satt där i solen.Säkert flera minuter.Det blev en halv timme. Underbart! Fantastiskt! En chans att pusta ut..
Jag känner mig som en dålig mamma att orken och tålamodet tryter. Men jag är gammal nog i gamet att stå för mina känslor och jag älskar självklart min donna innerligt men ibland,ibland älskar jag inte henne till månen och tillbaka. Tycker det kunde finnas nåt på månen som kunde ha henne en liten stund i taget..Och sen när jag andats,skickat henne tillbaka till mig.
Men hon är go den lilla tjejen. Pratar på och försöker säga efter oss. Jag sa flera gånger till henne häromkvällen,när hon skulle somna,
-Jag älskar dig.. Jag älskar dig Ellie..
Hon låg länge och tittade,sen förde hon nappen till mungipan med tungan och sa,
-Äskar dej..
Mitt hjärta blev varmt och smälte såklart och jag tänkte att den frasen blev till förmildrande omständighet efter en dag med otaliga tillrättavisningar och bråk.
De är goa de barnen!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


