Slutet innebär början

Sitter med morgonkaffet i sängen och njuter av livet. Det är måndag och mina små kommer till mig idag. Jag får ha de hos mig in i nästa år,2014 knackar intensivt på dörren nu. Om julen alltid varit en svår tid för mig så har jag iaf alltid älskat nyår. Nya mål,nya upplevelser och allt är ju orört och bara finns där framför en. Inga nyårslöften utan bara ett öppet sinne,och sinnet är glatt och fullt av tillförsikt. Jag önskar bara mina nära,mina barn allt gott och att de får må bra. Att de får många glädjeämnen och goda skratt som lättare kan få de att ta eventuella bekymmer som alltid dyker upp,då och då. Allt är inte vitt och svart och det är inte farligt. Så länge man vet var man står i tillvaron,har en tro på och övertygelse hurdan man är och att man försöker göra sitt bästa,så är man på en bra väg i livet. Slippa stå med ånger över vad man sagt och gjort,och i stället finnas i nuet och kan sova gott om natten. 

Det känns som om min hälsa är ok,och jag kommer fortsätta jobba för att behålla den. Jag har snart överlevt åldern som min pappa tyvärr alldeles för tidigt dog i,och den skärrade känslan att jag var i livet,just när han fick lämna,har ebbat ut. Jag har sagt det förr och säger det igen-jag vill leva länge..

Tyst..

Sitter i köket sen en timme tillbaka. Stormen "Sven" har spökat hela natten och hållit mig sömnlös. Lite krämpor hos sonen,väckte honom kl 4,men sen kl 5.20,sover han gott igen. Jag har suttit med kaffe och tända ljus sen dess,och det är tyst utanför köksfönstret iaf. Vinden ligger inte på här just nu och jag njuter en stund av lugnet. 

Jag är trött såklart och i kväll går jag på jobbnatt ett av tre. Blir grymt att ge sig ut i snö och hård vind,och det är det som är baksidan av mitt jobb. Det blir vintermundering på och bara en inställning att gilla läget. 

Hoppas de små är någorlunda krya så att farmor kan ha de. Hon är min räddare och hade jag inte haft henne så hade jag inte fixat mitt jobb. Ja,jag är beroende av henne,men vet att hon VILL ha barnen också,så det är ett ömsesidigt samarbete kring de små. 

Idag är det då alltså fredag och det stundar helg. Jag ser det bara som en transportsträcka A till B,sen ny vecka och nya möjligheter. Haft en mycket bra ledig vecka med mina små och träffat de vuxna barnen också och jag är tacksam för det. Mina barn är kärlek,för alltid..

Positiv

Gårdagens inlägg togs mer än varmt emot av er som läste. Det märkte jag tydligt! Tack för omtankar och kommentarer! Dock tyckte jag själv,eller tanken var,att skriva ett positivt inlägg. Jag ville få fram att man trots trubbel,kan hitta sin trygghet och trivsel och sin inre styrka och få en tro på sig själv. 

Och jag mår bra. Jag har som alla andra,dagar som är mindre bra,men har lärt mig att det går att hantera. 

En barndom full av elände hänger såklart i och på en,och förmodligen blir man aldrig kvitt de tyngsta känslorna och man får lära sig leva med både sitt inre och sitt yttre. Hur konstigt det än kan låta,så är jag tacksam för att jag passerat de 40 åren. Jag vet mer om hur livet funkar,hur jag själv funkar och jag har lärt mig massor om människors sätt att vara,genom åren. Nånstans är jag tacksam över livets resa,även om jag gör allt för att mina egna barn inte ens ska komma i närheten av en bråkdel,av min uppväxt. Och de vuxna barnen har vuxit upp till två fantastiska människor! De är ansvarsfulla,medmänskliga och de har varsitt hjärta som slår för mångt och mycket och jag är så stolt och tacksam för det! De små är i början av sitt livs resa och jag ska göra allt jag kan för att försöka lotsa de någorlunda på livets stig.

Idag blir det lussekattsbak med de små. Jag tänkte dubbel sats. En ätlig och en som de små får baka. Brukar bli hårt som sten av allt mjöl men vad gör det.. Vi bjuder bort dem! :)

 

Vår lilla stad

Jag som flyttade runt som en flyttfågel när jag var liten,är en inbiten Sölvesborgare i mitt hjärta,trots allt. När jag föddes bodde jag med mina föräldrar just i Sölvesborg. Flyttade med de till Hällevik när jag var 6 år och fick då samtidigt börja första klass. Dåtidens lekskola för 6-åringar låg i Hörvik och mina föräldrar tyckte det var onödigt att jag skulle ha ett år där,då jag varit läs,och skrivkunnig sen 5 års ålder. Och där startade sen flyttkarusellen. Gick första klass i Hällevik. Skilsmässa mellan föräldrarna gjorde att jag flyttade med mamma till Sbg igen. Andra klass gick jag i Falkvik. Strul mellan oansvariga vuxna(föräldrar) gjorde att jag fick flytta till pappa i tredje klass. Nu i Hässleholm. Fjärde klass innebar ny skola i Hässleholms kommun men nu hade strulet fortsatt så pass,så jag fick flytta tillbaka till Sbg. Inte till min mamma dock utan till släktingar,och 5e klass började i Möllebacksskolan i Sölvesborg. Vid jul blev det då bestämt att jag skulle flytta till en helt okänd familj,och vårterminen i femte klass,började jag i Mörrums skola. Familjen var trygg och det är de vuxna förebilderna där som lyckades se och ta sig an en 10årig tjej, och stöttade henne i hennes strävan efter så "normalt"liv som möjligt. Det blev ny skola i Mörrum vid högstadiets start men jag hade nu iaf gått i samma klass i 2,5 år! Blodsbandet i Sbg hade minimerat strulet avsevärt och i 8an gick mitt lilla flyttlass åter tillbaka till Sbg. Det är ju en strävan att föräldrar tar ansvar och tar hand om sina barn väl. Ny klass alltså på Bokelundsskolan i 8an,men många kompisar sen tidiga skolår fanns ju där. Tyvärr höll det inte som det var tänkt. Vuxenstrul och ny flytt till Mörrum när gymnasiet precis startat. Jag fick en termin på mig att fundera på vad jag ville göra och valde vårdlinjen och ett yrke jag aldrig ångrat. Kärleken tog mig sen som 17 åring tillbaka till Sbg och sen dess har jag stannat i den här kommunen och jag tror verkligen det kommer förbli så. Jag känner mig trygg i staden. Här är underbar natur och jag känner mig hemma,var jag än befinner mig. Skogen,stranden eller i staden. 

Igår gick jag en promenad och tog en bild som verkligen visar min känsla här. Tycker vi har det vackert och att ha det såhär ett stenkast hemifrån är nästan för bra för att vara sant..

Bilder

Njuter av min lilla lägenhet. Tycker jag börjar få det trivsamt och mysigt. Såhär har jag det 1a advent..