fredag 20 augusti 2010

Inte alltid som man tänkt sig..

Ingen planerad igångsättning. Träffade dr idag,och vi diskuterade mina krämpor. Han informerade om det jag redan visste,att det är lite tidigt,och att det då finns risker för barnet. De kunde visst sätta igång mig,sa han,men då helt på mitt eget ansvar. Eftersom kroppen min inte mognat för förlossning än (konstigt nog efter alla sd!)så backar jag här. Jag vågar helt enkelt inte utmana mitt lilla i magen med ev komplikationer,och leva med samvetet om något skulle gå snett. Jag måste hitta fokus framåt ett tag till! Men hur? Just idag och nu,har jag ätit lite och ska försöka sova en timme. Vi ska på dop i em,och sen fyller svägerskan år,så vi ska inom där med en blomma också. Det är planering på nåt som ska göras och som är kul,så jag ska skyffla undan mina känslor,till förmån för detta,och då har denna dagen gått. Måste, måste kämpa nu, för mitt lillas eller min lilles skull. Fokus,fokus på positiva tankar! Det måste gå..Vi tar en dag i taget..
Kram därute..

torsdag 19 augusti 2010

Lite större hopp

Hemkommen från bm n u och är smått euforisk,trots en brinnande huvudvärk sen i natt. Hade ett bltr på 144/90 och 1+ på urinstickan. Ingen fara men ytterligare något att ta med i bedömningen till ev igångsättning nästa vecka. Hon skrev en lång journalanteckning och skulle prata med dr i morgon,innan jag ska träffa honom. Bebisen är fixerad,och ligger långt ner och långt bak. Det lilla livet mår alldeles utmärkt,så nu hoppas jag bara få ha dig i min famn snart. Slippa krämporna,och få gosa med bebis,det är en högvinst! Undrar när det blir..? Kanske är du hos oss inom en vecka,hjärtat? Önskar längtar och väntar..:)

onsdag 18 augusti 2010

Liiitet hopp,kanske

Efter att jag lämnat Hugo i morse,åkte jag med Cissi till K-stad,för hon skulle till tandläkaren. Jag hade lovat passa Wictor så länge,och det var en lätt uppgift,måste jag säga. Han somnade redan i bilen dit,och sen sov han vidare i vagnen medan Cissi fick sin tand lagad. Sen tog vi en fika,Cissi var duktig med en slät kopp kaffe,medan jag svullade i mig en bakelse.
Kl 14 idag var det dags för en första träff med bm och föräldrautbildning. Visserligen har jag ju varit med om förlossning och så tidigare,men det är ändå kul att få träffa fler som ska ha bebis ungefär samtidigt. Nya kontakter är alltid spännande. Det verkade vara ett trevligt gäng blivande föräldrar,för vi hade två bra timmar där. I morgon ska jag på koll till bm,och sen ny dr tid på fredag. Har ett litet hopp nu,att de kanske kan hjälpa mig sätta igång förlossningen,när jag gått 37 fulla veckor. Har alla sympatier från Annika,och hon har verkligen försökt hjälpa mig med att prata med dr både i K-stad och K-krona,men tyvärr kvarstår krämporna ju,och min sömnbrist blir allt större,och min ork allt mindre. Kanske kanske,kan dr på fredag föra talan vidare till en igångsättning. Ska försöka att inte ha FÖR stora förhoppningar,men tanken på att dessa trängningar,ilningar,och sammandragningar inom kort kan vara över,gör mig fantastiskt glad. Det har ju tagit överhanden över lýckan och förväntningarna på lilla livet i magen,har knappt ork att tänka på hur det kommer att bli sen. Vill bara bli kvitt krämporna,och så är det ju inte ok att känna inför du lill* som växer inom mig.
Nu har jag placerat mig i soffan och Marcus och Hugo ligger i den andra soffan och varvar ner dagen med "Anki & Pytte" Kul för både barn och vuxna :)
Återkommer i morgon efter morgonens besök hos Annika.
God kväll på er alla..

tisdag 17 augusti 2010

Positivt och glatt!

Lämnade Hugo på dagis kl 9 sen direkt till Netto för att inhandla ett stödförband till ryggen. Tänkte det kan vara bra efter att bebben lämnat min kropp,och mittpartiet är lite sargat. Till min förvåning kommer det fram en man i affären och ler,tittar på min mage och säger,- Förlåt att jag är frågvis,men när är det dags? Jag svarar att det är ca 3 veckor,och han ler ännu större,och utbrister,- Fantastiskt! Jag blir glad när jag ser dig,och jag kommer att titta i din barnvagn sen,om jag får..
Jag tycker själv gravida kvinnor är fantastiskt,det är ett mirakel,men när man själv är mitt upp i det med den tyngden,och besvär som följer med,förstår man inte att man ändå kan utstråla nåt som kan göra andra människor glada!?
Jag tar detta positiva med mig i min tanke och mitt liv idag och gläds åt mig själv,jag också:)

måndag 16 augusti 2010

Bättre idag

Det har varit en bättre dag idag.
Hugo har börjat ny avdelning på förskolan och det gick alldeles utmärkt att lämna honom,trots ett långt sommaruppehåll. Nu är han ett sk "15 timmars barn"så han får behålla sin plats i förskolan under tiden jag är föräldraledig. Fantastisk förmån som inte fanns när tonåringarna var små. Han trivs med att leka och delta i det sociala som är hans eget,där inte mamma eller pappa är med. Nöjd och glad Hugo ger också nöjd och glad mamma. Man vill att de ska ha det bra,barnen.
De stora är nu hos sin pappa,några dagar när de avslutat sina sommarjobb. Snart drar deras läsår igång. Den ene sista året på högstadiet,och den andra sista året på gymnasiet. Ett år som för båda två innebär tankar på vad de ska göra sen.. Svåra val och svåra beslut att ta.
Har tagit en funderare idag på hur jag ska lägga upp min föräldraledighet som komma skall. Om allt går som det är tänkt förstås. Tror att jag lägger in om ledighet året ut,sen vid årsskiftet kanske ytterligare 2-3 månader. Sen vet jag att jag vill igång och jobba igen. Kanske jobba mars april och maj,och sen vara hemma över sommaren. Får se hur det blir och jag har ju tid att tänka och kanske ska man lära känna krabaten innan man bestämmer sig hur man ska göra?
På onsdag drar föräldrautbildningen igång hos bm och det ska bli spännande att se vilka som mer går i väntans tider. Kanske kan man knyta lite nya kontakter? Måste ta reda på om man får lämna Hugo i barnomsorgen den tiden,eller får jag fråga farmor om hjälp. Hon är min klippa!
Har inte mycket mer att fundera över just nu. Återkommer i morgon med mer och fler tankar,om mitt liv..

söndag 15 augusti 2010

Nedstämdhet

När tårarna bara vill trilla,och de bara blir fler och fler..
När känslorna inte vill balansera sig,och eländet växer inom en,mer och mer..
Då har man fått för mycket av ont och smärta,som kramar ur ens hjärta..
Nu är det tomt,och inget mer gör ont här inne..
Tar nya tag,och samlar kraft för framtida sinne..

lördag 14 augusti 2010

Jag fyller på min mugg med kaffe..

..och bänkar mig här. Lördag morgon. Linnéa körde till jobbet för en halvtimme sen,och Hugo vaknade så klart när hon gick ner för trappan. Det hade han säkert gjort ändå,han vaknar tidigt nu igen på morgnarna. Han la sig ändå senare än vanligt igår för vi gick en runda i Hällevik på Jazzfestivalen. Där är mycket folk! Kvällen var fantastiskt fin,alldeles stilla och varmt,härligt! Vi träffade på lite bekanta och jag träffade på Monika min kära arbetskamrat,med hela sin familj. De söta barnbarnen Maja och Hugo var såklart också med,och de är verkligen sockersöta! Monika ska gå i pension nån gång under våren,och jag ska ju vara mammaledig nu men jag hoppas hinna jobba några nätter till med henne. Jag började ju jobba ganska tidigt efter Hugos födelse så vi får se hur det blir den här gången.
Skrev inget här igår,då jag hade en hangover utan dess like. Var inne på förlossningen i torsdags em-kväll och fick en sk sovdos med mig hem. Är ju slut på springandet dygnet om med trängningar och sd som avlöser varann så det här skulle kunna hjälpa mig,tydligen. Det som hände,och jag har aldrig någonsin tagit något lugnande eller några sömnpiller eller andra krumelurpiller heller för den delen,var att jag mellan kissepauserna,för de kom som innan,var att jag förmodligen ramlade ner i djupaste avgrunden för på morgonen sa Marcus.-Du har snarkat som farsan i natt..
Jag har sovit hårdare än hårt mellan varven och när morgonen kom var jag så avtrubbad i huvudet som om jag gjort en av de värsta fyllenätterna genom tiderna. Nej,det var inget för mig. Var verkligen inte minsta utvilad igår,tvärtom,och längtade bara till jag skulle få ta Hugo med mig och sova en lur på em. I natt har det varit som vanligt. Jag sover en timme,kissar,tillbaka igen,går till attack på kudden och sover igen tills nästa timme. Jodå,trött idag med men huvudet är klart och det föredrar jag framför dimman i huvudet igår!
Lilla hjärtat i min mage,har lugnat ner sig sen igår,och sovit lugnt i natt. Nu buffar det lite grand men det börjar ju också bli trångt därinne så det blir nog inte så mycket kicksparkar mer. Nu börjar väl nedräkningen på riktigt för räkneverket här intill bloggen visar 29 dagar kvar av graviditeten. Härligt att det börjar bli greppbart. Men då börjar klart tankarna snurra på kommande förlossning och hur den ska bli. Kan väl inte hoppas att den blir så snabb och fokuserad och bra som Hugos,men hoppas självklart på en okomplicerad någorlunda snabb. Det gör ju alla så varför inte jag även den 4e gången?
Idag gissar jag inget om vädret för det är inte en prognos som stämt de sista dagarna jag kollat. Om det blir uppehåll och varmt är det en dag som gjord för att tvätta undan lite. Sen får vi se vad det blir.. Förmodligen en lördagsglass nånstans :)
Må så gott,kram!