Öppet sinne

I kväll ska jag på så kallad privat seans för första gången. Vi är 7 stycken som känner varandra hyfsat och vi ska träffa en kvinna i skåne som är ett medium. Jag har varit på en storseans i Ynde och det var en märklig upplevelse. Jag som hade tänkt mig sitta som åskådare hamnade plötsligt i hetaste luften när bästa kompisen fick kontakt från den andra sidan. Jag som vuxit upp med henne,kände ju till vad som sas till henne och det var härligt och skrämmande på samma gång. Känslorna rusade runt som en karusell för saknaden efter C:s mamma blev så påtaglig mitt i allt och samtidigt var hon ju "där" och alla detaljer som sades kunde jag bara nicka i samförstånd till. Tårarna trillade på mig av många olika anledningar men förmodligen var det känslostormen inuti som måste ut på något sätt.
Ikväll är det alltså så att vi var och en får ca 20-30 min tid med kvinnan. Har fått berättat för mig att hon pratar personlighet och inte bara förmedlar från andra sidan. Jag har inga särskilda önskemål om vem jag skulle vilja få tecken ifrån,utan jag går in i detta med öppet sinne och ser om det från andra sidan kan rätas ut frågetecken i min lilla tillvaro här på jorden.
Det ska bli så spännande och jag återkommer efter kvällen..

Min tid kommen?

Jag är stolt och nästan hög på min framgång med den gamle kröppen. Jag har gjort många försök till att träna och äta rätt för att komma någorlunda ner i vikt. Jag har inte sedan innan Hugos plats i magen, haft normalvikt att prata om. Jag är för glad i mat och smått lat att orka ta itu med det och när jag inte fått tillräckliga resultat vid mina försök,så har allt runnit ut i sanden,gång på gång. Jag är absolut inte i mål,men attans vilket gensvar kroppen nu äntligen gett mig! Jag har provat lågkaloridieter förr,läs drycker,men det har blivit 3-4 kg inte mer och sen har man skullat äta nyttigt,varit besviken på att "plågan" inte gett mer och då fallit till föga för godsakerna igen. Tröstat mig med det jag absolut skulle låta bli. Jag vet att jag inte är den ende men varför funkar man så?
Den här gången har det skett successivt sen jag började med "läraspringa" projektet. Jag har liksom både haft frossardagar och nyttiga dagar men för drygt 2 veckor sen när M och jag varit i Helsingborg på festival och ätit och druckit gott,så var jag svullen som jag var när jag var höggravid med fötter som en elefant. Fara på färde när vågen visade 4 kg upp på en vecka och all vätska i kroppen skrämde mig och jag funderade på om hjärtat eller njurarna nu skulle lämna in..
Jag skulle in och jobba en natt extra så jag ringde M och sa att nu blir det pulver och vatten i 2 dagar för vätskan måste ur. Jag märkte redan efter en dag att svullnaden i fötterna började ge med sig men efter 2 dygn vägde jag mig och då hade 3,5 kg vätska lämnat kroppen. Då bestämde jag mig att nu säger kroppen riktigt stopp och det är dags för en kraftansträngning igen och det är snabbt. En vecka passerade med kolhydratfattig kost och förra söndagen inledde jag så ren pulverkur och är fortfarande i den. Det har gått över förväntan och jag tar endast en dag i taget. Jag ska laga mat till familj,jag har bakat och hållt kalas,men jag har varit 100% trogen mig själv. Jag vet att det inte är det optimala sättet för varaktig viktminskning och att jag kommer öka 2 kg vid första måltden då vätska binds i cellerna men jag har fått en jäkla skjuts framåt. Undrar såklart varför kroppen svarat så snällt nu,men jag surfar vidare på framgången och gläds oerhört! Så sjukt härlig känsla!
Jag mätte mig i juni när jag skulle börja lära mig springa och jag mätte mig igår,2 månader senare och det är ju som man ser på tv. Flera cm bort på alla håll och kanter.
Jag är som sagt inte i mål men glädjen ska jag hålla fast vid i detta så jag orkar kämpa på.
Vägen är inget,målet är allt!

Ny seans

Bokat ny seans idag. Ska ju på privat seans på tisdag kväll och den 3 oktober är det storseans. Nyfiken på hur det är den andra sidan..
Spännande!

Hugo 5 år

Idag för 5 år sedan föddes vår lille Hugo.
Det är ju som tidigare beskrivits,en aktiv livlig kille med en räv bakom varje öra. Under sommaren har han visat humör,lite förskoletrots och det har varit ganska många och tuffa duster.
Men idag är vi glada för vår 5-årings skull. Han har väntat och längtat och han blev väckt på sängen som man ska när det är födelsedag.
Grattis älskade Hugo på din födelsedag! <3

Splittrad

Det är kallt i huset nu på morgonen och en liten panikkänsla infinner sig i kroppen. Det går mot kallt och mörkt och jag vill verkligen inte följa med i det. Sommaren har varit alldeles för kort och någon vila inför nytt jobbår har jag sannerligen inte haft. Jag har i många många år försökt mota Olle i grind inför höst och vinter,genom att ha fullspäckat schema med göromål för mig själv. Mål för att inte gräva ner mig i höstdepression för jag är väldigt nära den när allt vissnar och dör runt omkring. Har klarat mig hyfsat men gillar inte att ha gråten i halsen och tårar som bränner..
Jag vet att motion hjälper bra och där är jag på gång så jag ska fortsätta rusta mig med allt jag mår bra av och lägga sånt till sidan som får mig att må dåligt. I den mån jag kan för vissa saker måste man ju göra hur motvilligt det än känns och hur gärna man än skulle vilja krypa in i idet. Björn måste jag har varit i tidigare liv,har sagt det förr,för jag vissnar totalt i oktober för att sen komma smått till liv i mars/april.
Idag ska jag fortsätta med mitt projekt utanför ytterdörren. Har haft en stenläggning där väldigt länge som inte blivit vidgjord pga att vi inte haft något brunnslock,men nu är det på g. Oscar har hjäplt mig och gjort ett i tryckimpregnerat trä,och igår hämtade vi jord och jag påbörjade plantering. Bilder kommer så småningom. Förebild,och efterbild.
Nu mera kaffe..

Stiftelsen - Vart jag än går [officiell video]

Så bra den här är,så go för min själ,måbralåt! <3

Smyger

Jag sover lätt och ytligt som de flesta småbarnsföräldrar. Hör minsta host men kan också oftast somna om snabbt. Det har ändrats kan jag säga. Det går en stund av natten om jag blir väckt och idag är jag trött. Inatt har de små sovit perfekt men med tonåringar i huset som inte ska sova förrän mellan kl 03 och 04,så störs man när de ska gå på toa vid den tiden. Javisst,man får jämka alla och de måste få gå på toa men detta är ett dilemma som förälder till väldigt stora och väldigt små barn. De har ett vakenschema som täcker hela dygnet. Oftast endast mellan kl 04 och 05.30 ungefär som hela familjen verkar sova.
Jo,jag är för trött idag. Ska handla och sen baka till stundande kalas på söndag. God utmaning då jag kör en väldigt låg kaloridiet som är tänkt ett par veckor. Lycka till till mig själv och håll humöret i schack!