söndag 26 augusti 2012
Ellie 2 år!
Lilla snäckan fyller 2 år idag!
Hon fick bla en cd-spelare och när hon hörde Lille Katt spelas och sjungas,blev det en lycklig tjej som gjorde sitt yttersta för att sjunga med ;)
lördag 25 augusti 2012
Nu positivt igen!
Efter en vecka med fast föda och tom godsaker förra helgen har jag gjort en koll på vågen. Jag vägde mig i måndags och konstaterade att jag gått upp 1,5 kg över helgen. Inte alls konstigt,mer än väntat då alla celler i kroppen åter binder vätska när man börjar äta efter en VLC diet. Jag hade ju dessutom både smaskat godis,glass och druckit vin så jag kände inte ångest alls,njöt i stället av vad jag fått ut av min helg.
Veckan som nu varit har jag hållit mig till mitt LCHF och jag har ätit mig bra mätt och jag har ätit gott. Hittat en ny frukostvariant som kallas kesoplättar och det är mums med rökt skinka,tomat och fetaost i. Jag har ätit sallader med kyckling och jag har ätit köttfärs och jag har ätit sånt som övriga familjen äter,dock inget bröd,pasta och andra kolhydrater. Men innan jag körde till jobbet igår kväll,så laddade jag näven och gjorde ett par rejäla djupdykningar i fredagsgottepåsen.
Jag konstaterade nu efter usel sömn efter nattens jobb,att jag gått ner de 1,5 kg igen. + ytterligare 0,3 kg. Totalt 1,8 kg alltså och jag är glad,nöjd och tacksam!
Jag har motionerat ett par gånger denna veckan och jag har haft en kanonförbränning en kväll i den infraröda bastun hos finaste Petra,i hennes mysiga ställe,Petras lugn och harmoni. Rekommenderar detta starkt. Gjorde en påfyllnad i "mågott" i både kropp och själ. Vissa människor har hittat rätt plats i livet och hon är absolut en av dem. <3
Samma kväll som jag var där körde Marcus och Oscar till Borås för att hämta hem ytterligare en "familjemedlem". I detta fallet handlar det om en mc! Jodå,undrens tid äro icke förbi och jag har nu tillsammans med käre sambon inhandlat full mc mundering och nu snackar vi inte tönt nånstans längre. Jag kan förtäcka mig helt i detta ställ från topp till tå och absolut ingen kan se vilken räddhare jag innerst inne är. ;)
Veckan som nu varit har jag hållit mig till mitt LCHF och jag har ätit mig bra mätt och jag har ätit gott. Hittat en ny frukostvariant som kallas kesoplättar och det är mums med rökt skinka,tomat och fetaost i. Jag har ätit sallader med kyckling och jag har ätit köttfärs och jag har ätit sånt som övriga familjen äter,dock inget bröd,pasta och andra kolhydrater. Men innan jag körde till jobbet igår kväll,så laddade jag näven och gjorde ett par rejäla djupdykningar i fredagsgottepåsen.
Jag konstaterade nu efter usel sömn efter nattens jobb,att jag gått ner de 1,5 kg igen. + ytterligare 0,3 kg. Totalt 1,8 kg alltså och jag är glad,nöjd och tacksam!
Jag har motionerat ett par gånger denna veckan och jag har haft en kanonförbränning en kväll i den infraröda bastun hos finaste Petra,i hennes mysiga ställe,Petras lugn och harmoni. Rekommenderar detta starkt. Gjorde en påfyllnad i "mågott" i både kropp och själ. Vissa människor har hittat rätt plats i livet och hon är absolut en av dem. <3
Samma kväll som jag var där körde Marcus och Oscar till Borås för att hämta hem ytterligare en "familjemedlem". I detta fallet handlar det om en mc! Jodå,undrens tid äro icke förbi och jag har nu tillsammans med käre sambon inhandlat full mc mundering och nu snackar vi inte tönt nånstans längre. Jag kan förtäcka mig helt i detta ställ från topp till tå och absolut ingen kan se vilken räddhare jag innerst inne är. ;)
onsdag 22 augusti 2012
Mina tankar i mitt liv..
Jobbat mina två nätter klart och har nu en egen eftermiddag med gott kaffe och dator. Läser mycket när jag sitter här och det är allt ifrån nyheter och väder till recept och bloggar ur människors liv.
Jag funderar mycket kring hur människor fungerar. Varför tankar och handlingar sker utifrån så olika värderingar. Inte jag som ska döma vad som är rätt och fel i och för sig men jag utgår givetvis från mig själv som jag står närmast. Jag har långt ifrån det perfekta livet och jag har fördomar och annat negativt jag också. Men någonstans tycker jag mig ändå ha en god människosyn och jag tycker att jag har en ärlighet som jag kan stå för. Jag tycker att jag kan kosta på mig att ge uppmuntrande ord eller på annat sätt visa mitt stöd för mina nära och för all del,även till de som inte alls står mig speciellt nära. Jag vet hur det känns när det blåser kallt runtomkring och jag vet hur ensamhet känns. När man inte vet alls var man ska ta vägen eller bli av. Inte ens för en liten liten stund. Ångest i sin värsta form enligt mig, för när stormen blåser som hårdast och adrenalinet pumpar inför fara,då har du bara dig själv. Du måste själv ta dig upp och ur skiten. OM du inte har någon alls att luta dig emot.
Det finns de som suger energi ur dig och du ger. Gång på gång,gång på gång. Men någonstans har man väl då ett hopp om att när den personen tankat sitt bekräftelseförråd så måste den väl kunna ge tillbaka när någon annan så väl behöver det? Kanske inte ge tillbaka just till den personen man nyss fått energi och hopp av utan fortsätta cirkeln och visa medmänniskor omtanke och respekt.
Jag är som sagt inte perfekt. Jag tjurar och jag snäser. Men jag sårar inte folk med berått mod. Jag trampar inte på en som snubblar eller en som redan fallit omkull. Jag kapar inte av benen på en som är på väg upp.. Jag tycker att det är fair att ta en fight i så fall när man är på samma plan. Vem vill ta poäng på en som redan ligger?
Något som förundrar mycket är hur kostsamt det verkar vara att berömma en människa som lyckas. En människa som kanske jobbat väldigt hårt,med sin tillvaro på olika sätt och som faktiskt tar sig framåt,och uppåt. Det pratas mycket om svensk avundsjuka när det gäller framgång och jag tror den är väldigt väldigt utbredd. Alla föds inte med silversked i mun och får en framtid och sitt liv serverat på fat,men de som ändå har det lite lättare än andra ska väl inte behöva skämmas för det? De kan väl behöva höra att de är bra på att förvalta det de fått. Och de som når sitt mål eller åtminstone strävar mot ett mål,kan väl unnas en klapp på axeln och ett ärligt beröm? Beröm kommer nog emellanåt men det är ganska lätt att se om det är äkta eller ej när leendet stelnar som i en grimas. Falsk uppmuntran utan minsta mening i,kan lika bra hållas tyst anser jag. Kommer det inte från hjärtat syns och märks det direkt.
Jag tycker det känns gott i mitt hjärta när jag gör något bra för någon annan. Eller säger något som värmer min medmänniska i sitt hjärta. Jag tycker om att fråga hur dagen har varit och jag bryr mig om svaret. På jobbet säger vi alltid när vi ska gå hem,
-Tack för inatt tjejer och sov så gott och ibland kramar vi om varandra. Så härligt med ömsesidig respekt och omtanke.
Jag fick det finaste av leende inatt på jobbet när en dam på 93 år,suckade och sa,
-Man är en gammal kärring..
Jag svarade,
-Då vill jag bli en gammal kärring som du!
Hon sprack upp i ett leende som spred sig till hennes åldrande ögon och rynkorna som bildades hade en lång historia av liv. Hon tittade på mig och sa,
Tack så mycket..
Jag funderar mycket kring hur människor fungerar. Varför tankar och handlingar sker utifrån så olika värderingar. Inte jag som ska döma vad som är rätt och fel i och för sig men jag utgår givetvis från mig själv som jag står närmast. Jag har långt ifrån det perfekta livet och jag har fördomar och annat negativt jag också. Men någonstans tycker jag mig ändå ha en god människosyn och jag tycker att jag har en ärlighet som jag kan stå för. Jag tycker att jag kan kosta på mig att ge uppmuntrande ord eller på annat sätt visa mitt stöd för mina nära och för all del,även till de som inte alls står mig speciellt nära. Jag vet hur det känns när det blåser kallt runtomkring och jag vet hur ensamhet känns. När man inte vet alls var man ska ta vägen eller bli av. Inte ens för en liten liten stund. Ångest i sin värsta form enligt mig, för när stormen blåser som hårdast och adrenalinet pumpar inför fara,då har du bara dig själv. Du måste själv ta dig upp och ur skiten. OM du inte har någon alls att luta dig emot.
Det finns de som suger energi ur dig och du ger. Gång på gång,gång på gång. Men någonstans har man väl då ett hopp om att när den personen tankat sitt bekräftelseförråd så måste den väl kunna ge tillbaka när någon annan så väl behöver det? Kanske inte ge tillbaka just till den personen man nyss fått energi och hopp av utan fortsätta cirkeln och visa medmänniskor omtanke och respekt.
Jag är som sagt inte perfekt. Jag tjurar och jag snäser. Men jag sårar inte folk med berått mod. Jag trampar inte på en som snubblar eller en som redan fallit omkull. Jag kapar inte av benen på en som är på väg upp.. Jag tycker att det är fair att ta en fight i så fall när man är på samma plan. Vem vill ta poäng på en som redan ligger?
Något som förundrar mycket är hur kostsamt det verkar vara att berömma en människa som lyckas. En människa som kanske jobbat väldigt hårt,med sin tillvaro på olika sätt och som faktiskt tar sig framåt,och uppåt. Det pratas mycket om svensk avundsjuka när det gäller framgång och jag tror den är väldigt väldigt utbredd. Alla föds inte med silversked i mun och får en framtid och sitt liv serverat på fat,men de som ändå har det lite lättare än andra ska väl inte behöva skämmas för det? De kan väl behöva höra att de är bra på att förvalta det de fått. Och de som når sitt mål eller åtminstone strävar mot ett mål,kan väl unnas en klapp på axeln och ett ärligt beröm? Beröm kommer nog emellanåt men det är ganska lätt att se om det är äkta eller ej när leendet stelnar som i en grimas. Falsk uppmuntran utan minsta mening i,kan lika bra hållas tyst anser jag. Kommer det inte från hjärtat syns och märks det direkt.
Jag tycker det känns gott i mitt hjärta när jag gör något bra för någon annan. Eller säger något som värmer min medmänniska i sitt hjärta. Jag tycker om att fråga hur dagen har varit och jag bryr mig om svaret. På jobbet säger vi alltid när vi ska gå hem,
-Tack för inatt tjejer och sov så gott och ibland kramar vi om varandra. Så härligt med ömsesidig respekt och omtanke.
Jag fick det finaste av leende inatt på jobbet när en dam på 93 år,suckade och sa,
-Man är en gammal kärring..
Jag svarade,
-Då vill jag bli en gammal kärring som du!
Hon sprack upp i ett leende som spred sig till hennes åldrande ögon och rynkorna som bildades hade en lång historia av liv. Hon tittade på mig och sa,
Tack så mycket..
måndag 20 augusti 2012
Måndag igen
Ny vecka efter en härlig helg. Sommarvärmen har slagit till med full kraft och igår visade sig temperaturen ligga på 30 grader! Fantasktiskt. Lördagens väder var inte sämre så på morgonen vid frukosten pratade jag med Marcus om vi skulle åka på en spontan tripp till Malmö och festivalen där. Tåget kanske? Med barnen? Eller kanske utan. Vi skulle behöva vara man och kvinna utan att vara mamma och pappa för en stund så när Marcus sen var på firman och jobbade rätade jag ut frågetecknen och ordnade barnvakt hos farmor och så bokade jag hotell med. Jag kände att ett dygn av datingkänsla kunde vara på sin plats. Jag bokade på en sida på nätet på ett erbjudande som hette Secrethotel och man fick bara veta att det var 4-stjärnigt,låg centralt,hade kaklat badrum,endast dusch,tv och fritt internet på rummet. Ja det är ju det som vi behöver så jag bokade och fick först efter betalning veta vilket hotell det blev. Spännande faktiskt och absolut värt pengarna. Vi fick ett dubbelrum på Grand Hotel garden och det kostade 710 kr. Perfekt på alla sätt och vis. Vi njöt av väder,atmosfär,musik,god mat och dryck på uteservering och naturligtvis av varandra. Man får kämpa ibland för att hitta den ursprungliga känslan man hade när man träffades och allt var i rosa skimmer. Den är inte alls självklar alla gånger i vardagen.
Vi hade det bra som sagt och kom hem med laddade batterier. Jag blev väckt där i hotellsängen kl 9.30 och jag vet inte när jag sov så länge sist.
När vi kom hem igår eftermiddag åkte vi ganska omgående på kalas hos Marcus syster. God kladdkaka,grädde,hallon och glass till kaffet och barnen fick chans till bad efter fikat. Marcus pratade motorcyklar med sin svåger så det bar sig inte bättre än att vi tog en runda med en god väns mc på kvällen. Njae,jag är väl inte helt såld på det där,är lite rädd får erkännas. Men jag följde med och jag såg så töntig ut! Hjälmen var verkligen 80tal som vi hittade. Ska man inte vara cool o snygg när man åker mc? Det tycker jag iaf så nån typ av outfit får hittas innan nästa gång. ;)Kanske någon som har ett mcställ som ska säljas? Hör av er i så fall! DÅ kan jag tänka mig att åka fler gånger.
Barnen är på dagis nu på fm och jag har min vilotid inför nattens jobb. Jag förvaltar den väl. Ibland sover jag,ibland motionerar jag. Det är min tid och min uppladdning så den gör jag som jag vill med. När de ätit lunch ska de hämtas. Idag laddade jag mig med en löprunda varvat med promenad förstås. Ännu klarar jag inte springa flera km på raken men gjorde 4 km idag på 34,5 min och det är jag stolt över. Senast 15 sept ska jag sätta 5 km på 30 min. Mitt mål!
Frukosten är intagen. Idag ett stekt ägg,några skivor bacon och några stekta skivor zucchini. Gott med mat! Ska ha en mugg kaffe till nu bara så är förmiddagen fullkomlig.
Ha det gott,du min vän som läst.. <3
Vi hade det bra som sagt och kom hem med laddade batterier. Jag blev väckt där i hotellsängen kl 9.30 och jag vet inte när jag sov så länge sist.
När vi kom hem igår eftermiddag åkte vi ganska omgående på kalas hos Marcus syster. God kladdkaka,grädde,hallon och glass till kaffet och barnen fick chans till bad efter fikat. Marcus pratade motorcyklar med sin svåger så det bar sig inte bättre än att vi tog en runda med en god väns mc på kvällen. Njae,jag är väl inte helt såld på det där,är lite rädd får erkännas. Men jag följde med och jag såg så töntig ut! Hjälmen var verkligen 80tal som vi hittade. Ska man inte vara cool o snygg när man åker mc? Det tycker jag iaf så nån typ av outfit får hittas innan nästa gång. ;)Kanske någon som har ett mcställ som ska säljas? Hör av er i så fall! DÅ kan jag tänka mig att åka fler gånger.
Barnen är på dagis nu på fm och jag har min vilotid inför nattens jobb. Jag förvaltar den väl. Ibland sover jag,ibland motionerar jag. Det är min tid och min uppladdning så den gör jag som jag vill med. När de ätit lunch ska de hämtas. Idag laddade jag mig med en löprunda varvat med promenad förstås. Ännu klarar jag inte springa flera km på raken men gjorde 4 km idag på 34,5 min och det är jag stolt över. Senast 15 sept ska jag sätta 5 km på 30 min. Mitt mål!
Frukosten är intagen. Idag ett stekt ägg,några skivor bacon och några stekta skivor zucchini. Gott med mat! Ska ha en mugg kaffe till nu bara så är förmiddagen fullkomlig.
Ha det gott,du min vän som läst.. <3
lördag 18 augusti 2012
Kärlek
Igår var dagen kommen för min överraskning till barnen. Jag träffade på så söta marsvin för ett drygt år sen hos en jobbarkompis men att skaffa då blev nej från M,och faktum var ju att Ellie var lite för liten så allt las åt sidan.
Men nu växte det fram i mig igen ett tag innan Hugos födelsedag. Jag funderade på att jag skulle köpa varsitt till barnen men alla tillbehör behövde ju införskaffas först. Jakten började på Blocket och där fanns näst intill bara inneburar att tillgå. Jag visste ju från början att jag ville ha möjlighet att ha de ute när vädret tillåter. Men förra söndagen hittade jag iallafall klippet enligt mig. En familj skulle sälja utebur,innebur och en fin rastgårdsbur. Jag lyckades få första tjing och då smiddes nya planer. Var finns marsvinen,de långhåriga jag vill ha? Det finns väntade kullar i Fjälkinge men jag hittade två grabbar på 4 månader i Lund. Passande eftersom jag även skulle hämta burarna där.
Sagt och gjort. Jag steg upp kl 11 igår,3 timmars sömn bara efter jobbenatten och hämtade Oscar och Johanna. Han hjälpte mig koppla släpen och vi gav oss av. Min otur gjorde att färden fick ett mycket snabbt slut strax efter Fjälkinge då däcket på bilen small,och hela ekipaget fick ställas åt sidan. Fan! Jag skulle alltså bli tvungen redan efter 20 minuters färd ringa till Marcus och be om hjälp och också avslöja min lilla plan.. Inte var dag jag tar släpet och bara drar iväg liksom. Marcus och Tobbe kom snabbt till undsättning,bytte mitt hjul och resan kunde fortsätta. Allt gick sedan enligt planerna och nu har vi de små sötnosarna här.
Barnen blev verkligt glada och Hugo har pysslat med dem sen de kom hit. Nyhetens behag för honom förvisso men jag älskar de små krabaterna och de ska få det gott hos oss.
Igår kväll blev det då så fast föda även för mig här. Tog ett smakprov på torsdagens middagsfisk här,men annars så har jag druckit shaker i 13 dagar. Jag gjorde lasagne till övriga familjen igår och en variant till mig på skivad zucchini och köttfärssås och det var verkligen smaskigt. Jag fredagssyndade också med några godisbitar och 2 nävar chips från Oscars skål. Det var gott! Frukosten idag blev ett ägg,och 3 skivor ost och 3 skivor tunn rökt skinka.
Blir en övergång till LCHF nu och det känns som om det är ett bra val för mig.
Kanske blir det en tågtripp till Malmö och festivalen där idag om vädret håller sig ok. Inget bestämt än,men kanske vi gör turen på tu man hand. Det hade varit gott med Marcus hand i min,efter en middag och ett glas vin i ett festligt,folkligt Malmö.. <3
Men nu växte det fram i mig igen ett tag innan Hugos födelsedag. Jag funderade på att jag skulle köpa varsitt till barnen men alla tillbehör behövde ju införskaffas först. Jakten började på Blocket och där fanns näst intill bara inneburar att tillgå. Jag visste ju från början att jag ville ha möjlighet att ha de ute när vädret tillåter. Men förra söndagen hittade jag iallafall klippet enligt mig. En familj skulle sälja utebur,innebur och en fin rastgårdsbur. Jag lyckades få första tjing och då smiddes nya planer. Var finns marsvinen,de långhåriga jag vill ha? Det finns väntade kullar i Fjälkinge men jag hittade två grabbar på 4 månader i Lund. Passande eftersom jag även skulle hämta burarna där.
Sagt och gjort. Jag steg upp kl 11 igår,3 timmars sömn bara efter jobbenatten och hämtade Oscar och Johanna. Han hjälpte mig koppla släpen och vi gav oss av. Min otur gjorde att färden fick ett mycket snabbt slut strax efter Fjälkinge då däcket på bilen small,och hela ekipaget fick ställas åt sidan. Fan! Jag skulle alltså bli tvungen redan efter 20 minuters färd ringa till Marcus och be om hjälp och också avslöja min lilla plan.. Inte var dag jag tar släpet och bara drar iväg liksom. Marcus och Tobbe kom snabbt till undsättning,bytte mitt hjul och resan kunde fortsätta. Allt gick sedan enligt planerna och nu har vi de små sötnosarna här.
Barnen blev verkligt glada och Hugo har pysslat med dem sen de kom hit. Nyhetens behag för honom förvisso men jag älskar de små krabaterna och de ska få det gott hos oss.
Igår kväll blev det då så fast föda även för mig här. Tog ett smakprov på torsdagens middagsfisk här,men annars så har jag druckit shaker i 13 dagar. Jag gjorde lasagne till övriga familjen igår och en variant till mig på skivad zucchini och köttfärssås och det var verkligen smaskigt. Jag fredagssyndade också med några godisbitar och 2 nävar chips från Oscars skål. Det var gott! Frukosten idag blev ett ägg,och 3 skivor ost och 3 skivor tunn rökt skinka.
Blir en övergång till LCHF nu och det känns som om det är ett bra val för mig.
Kanske blir det en tågtripp till Malmö och festivalen där idag om vädret håller sig ok. Inget bestämt än,men kanske vi gör turen på tu man hand. Det hade varit gott med Marcus hand i min,efter en middag och ett glas vin i ett festligt,folkligt Malmö.. <3
torsdag 16 augusti 2012
Allt annat än bra
Sovit piss efter första ordinarie jobbnatten och jag vaknar sur och riktigt less. Svacka som ska klättras ur men jag ger det tid med kaffe och musik i lurarna ute i solstolen.
Tar hjälp av de vackraste,Knocking on heavens door och Purple rain till att börja med..
Tar hjälp av de vackraste,Knocking on heavens door och Purple rain till att börja med..
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


