Slappedag

Idag har jag inte gjort många knop. Steg upp med Hugo vid 7.30,trots att han gick upp kl 06. Han la sig mellan oss och tittade på barnprogram en stund,sen lekte han lite,men när han behövde hjälp på toa var det bara att stiga upp. Kl 10 åt vi frukost allihop men sen dök jag tillbaka i sängen igen. Är ju så trött! Och är nästan ännu tröttare på att VARA trött. Inte mycket att göra åt det,bara att gilla läget. Sen passade jag på att ta siestan ihop med Hugo vid 13 tiden,så idag har jag verkligen vilat. I em hade vi bestämt oss för att äta på Kinarestaurang i Kristianstad, hela familjen. Vi har pratat om att "avsluta" sommaren så,när tonåringarna jobbat klart och höst rutinerna tar vid igen. Vi frågade även familjen Nilsson om de ville gör oss sällskap,och det ville de. Mätta och belåtna begav vi oss hemåt,men då går Hugo nästan i däck. Det har hänt vid ett par tillfälle tidigare att han tar sig för huvudet och säger att det dunkar. Så även nu,och han blev ledsen och avböjde både glassen till efterrätt och tablettasken han hade med sig. Han fick ipren här hemma nu,och på 5 minuter så sov han på soffan med en kall handduk på pannan. Lilla hjärtat mitt. Har tyvärr varit med om liknande med Oscar när han var liten och det konstaterades migrän när han var 3,5 år. Oscar klarar det bra nu,och vet hur han måste sköta sömn och mat annars kommer ett anfall som ett brev på posten. Får ta det till diskussion när Hugo ska på 3 års kontroll iaf.
Nu blir det soffan resten av kvällen,stor och tung och just det,- trött. Längtar efter att.. nej inte gnälla igen. Jag får tåla mig och acceptera dagsläget och ta en timme och en dag i taget. Måste få huvudet att ge mig kraft till kroppen ett tag till. Måste måste måste..